Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Betraktelser på födelsedagen med anledning av sjukdomen. A.-T. 22.1. 1912.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BETRAKTELSER PÅ FÖDELSEDAGEN 561
skilsmässa från denna besvärliga »förödmjukelsens
kropp» är för mig ett axiom.
Men när jag ville tänka på denna skilsmässa, så
avlägsnade sig denna tanke; och när jag ville föreställa
mig andra sidan, så stängdes en dörr. All oro för det
kommande var jag skonad för, och genom en
likgiltighet som även rörde religiösa föreställningar. Nu
har jag visserligen i tolv års tid, alltsedan en
Infernonatt i Paris 1896, då mitt äldre jag avrättades, sysslat
med mitt livs bokslut, nagelfarit och gått till rätta,
dömt och fördömt alla mina dåliga handlingar, sökt
genom tåligt lidande av oförrätter kvitta dem jag
förövat, icke alltid med framgång, ofta med återfall
naturligtvis. Men under de tre veckor som nu följde fick
jag först veta, av läkaren, att jag varit nära däran
att slockna - i detta medvetandet. Då började en
mängd föreställningar om ett kommande själstillstånd
att vakna. Först önskade jag tänka mig att
minnet av allt ont och fult skulle förintas (Lethe); sedan,
att ett nytt medvetande, uppbyggt av alla mina goda
impulser i detta livet, skulle nybilda en stomme till
en personlighet som jag kunde akta och trivas vid.
Ett :nytt minne, alltså, ett nytt medvetande och en ny
personlighet. Men det gamla i verklighetens nu, som
icke vrar förgånget, följde som skuggan, och livet låg
tungt, mörkt bakom mig; icke en ljus punkt; även
minnen som förut varit oskyldiga förvandlades nu till
skuld. Det jag förut räknat mig till förtjänst fann jag
vara relativt intigt; även de goda gärningarna voro
bara plikter, som borde uppfyllas utan lön; den talang
jag yvts över och mången (icke alla) beundrat var
icke min, utan en gåva, kanske rent av ett lån.., Där
fanns ingenting att berömma sig av.
36. - Strindberg, Tal till svenska nationen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
