Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lycko-Pers resa. Sagospel i fem akter - Fjärde akten - Scen 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
LYCKO-PERS RESA 369
med andra ord, där sitter en djävul på ena sidan
väggen och en ängel på andra; när de råka i
fiendskap med varandra, vilket sker kanske väl ofta, då
är det ofrid i människan och hon tycker, att hjärtat
vill brista, men det gör det inte, för det är tjocka
väggar; o ja, se på det här, ser du tusen små märken
efter nålar; de ha inte gått igenom, men stygnen
sitta där ändå! Han tystnar.
PER,
Vem har burit detta hjärta, vise man?
DEN VISE.
Den olyckligaste!
PER.
Vem var det?
DEN VISE.
Det var en man... Ser du märkena efter en
klack, ser du spikarne! Det var en kvinna, som
trampade på detta hjärta i tjugosex år!
PER.
Och han tröttnade icke?
DEN VISE.
Jo! Han tröttnade en julafton. Och befriade sig
från henne. Till straff kom han under makternas
bann! Han kan icke dö, fastän hans hjärta är taget
ifrån honom.
PER.
Och kan han aldrig lösas ur förtrollningen?
DEN VISE.
När hans son har funnit en trogen kvinna och
fört henne hem som brud, då är förtrollningen
bru-24. - Strindberg, Tidiga 80-talsdramer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
