Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjänstekvinnans son - 8. Islossningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TJÄNSTEKVINNANS SON 167
»... man skall hata och förakta den nedriga
usling, som i ditt oskyldiga barnahjärta spred detta
helvetiska gift.»
- Där ha vi det. Den nedriga uslingen! Han
var överflyglad.
»Bevisa framgent genom dina handlingar att du
ej uppfattar sanningen så illa som du hittills gjort.
Tänk på att vara fördragsam ...»
- Styvmodren!
»... att med kärlek och mildhet överse
medmänniskors fel och brister...»
- Nej då, det ville han icke! De hade [-torterat-] {+tor-
terat+} honom till lögn, de hade-snokat i hans själ,
ryckt upp god brodd såsom föregivet ogräs, de ville
kväva hans jag, som hade lika stor rätt att vara som
deras; de hade aldrig översett med hans fel, varför
skulle han överse med deras? Därför att Kristus
hade sagt... Han gav fan vad Kristus hade sagt,
för det hade ingen tillämpning mer. För övrigt
brydde han sig aldrig om dem därhemma; han slöt
sig inom sig själv. De voro honom antipatiska och
kunde aldrig få hans sympati. Det var alltsammans!
De hade emellertid fel, och ville ha hans förlåtelse!
Skönt! Han förlät dem! Bara han fick vara i fred!
»... lär dig att vara tacksam mot dina föräldrar,
som lämna varje möda ospard för din verkliga
trevnad och lycka (hm!), och låt detta åstadkommas av
kärlek till din Gud och skapare, som låtit dig födas
i denna förädlande (hm! hm!) skola till slutlig frid
och salighet, beder din sörjande men hoppfulle
Axel.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
