Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjänstekvinnans son - 10. Karaktären och ödet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
10.
Karaktären och ödet.
Tiden hade ryckt opp sig och var livaktig.
Utställningen 66 var en nyhet och dessutom en yttring
av realistisk skandinavism. Nationalmusei öppnande,
Dietrichsons föreläsningar, Konstföreningens bildande
gav estetiken en ny fart. Valen till kamrarne 67
utgjorde en överraskning, som väckte hela nationen
till eftertanke, ty reformen hade vänt opp och ner
på samhället så grundligt, att botten kom opp.
Svaga dyningar läto märka sig nere i läroverkets
högsta klass, där nu unga män intresserade sig för
allmänna frågor. Såltmda stod svarta tavlan en
morgon fullskriven med namn, börjande med Adlersparre.
Rektorn, som icke läst morgontidningen, frågade vad
denna namnlista betydde. Det var Stockholmsvalen
till Andra kammaren. Han gjorde därpå en revy
och utbredde sig om kammarens sammansättning,
yttrande farhågor över den nya representationens
blivande gagn för land och rike. Man drog redan öronen
åt sig; och förtjusningen var över.
Klassen var även indelad i frihandlare och
protektionister, och Gripenstedts tal lästes.
Frökenreformen diskuterades ivrigt. Johan, som
nyss sett tre gamla fröknar riva hårflätorna av sig och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>