- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 18. Tjänstekvinnans son. Del 1 /
208

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjänstekvinnans son - 10. Karaktären och ödet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

208 TJÄNSTEKVINNANS SON

i fin so ci et et förbanna »tidsandan», som stal från
hederligt folk vad deras förfäder ärligt förvärvat, tyckte
att det var en god reform. Den tog icke från
frök-narne något, ty de fingo behålla sin titel, men den
gav samma rätt åt alla. Det var med den titeln som
med saligheten. Ingen aktade den, när den blev
upplåten åt alla.

- Då ska pigorna också kallas mamseller, skrek
fröken.

- Ja, svarade Johan, minst!

Men den reformen låter ännu vänta på sig, av
okända skäl. De skulle naturligtvis kallas fröknar,
men man kunde åtminstone upphöja dem till
mamseller först, för att ej ådraga dem ett oberättigat löje.

Fritänkeriet antog dimensioner. Johan hade efter
predikningen känt sig hava ett kall, en plikt, att
utbreda den nya läran och stå för den. Han började
därför att utebliva från bönen, och satt kvar i klassen
under det utryckning skedde i bönrummet. Rektorn
kom in och ville driva ut honom och
medbrotts-lingar. Johan svarade att hans religion förbjöd
honom deltaga i en främmande kult. Rektorn vädjade
till lagar och författningar. Johan svarade att
judarne sluppo bön. Rektorn bad honom vackert för
exemplets skull att närvara. Han ville icke ge dåligt
exempel. Rektorn bad innerligt, gemytligt, för
gammal bekantskaps skull. Johan gav efter. Men han
sjöng icke med i psalmerna och icke hans
kamrater heller. Då blev rektorn ursinnig och höll ett
strafftal; utpekade Johan och smädade honom. Johan
svarade honom med att organisera en strejk. Han
och likasinnade gingo nu regelbundet så sent till
skolan, att bönen var slut när de anlände. Kommo de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:31:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/tjanson1/0208.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free