- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 18. Tjänstekvinnans son. Del 1 /
244

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jäsningstiden - 1. I förgården

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

244 TJÄNSTEKVINNANS SON

köttätning, lystnad efter frukter, håg att klättra, idel
baksträvan! Därför är kulturen: att leva i en evig
spänning, en evig kamp mot återgång. Genom
uppfostran dras uret opp, men är fjädern icke stark nog,
så springer den, och hela maskineriet snurrar opp,
tillbaka igen, tills vila inträder. Med ökad kultur blir
spänningen allt större, och vansinnets statistiska
tablåer visa allt fler siffror i kolumnen. Man kan
ej sträva mot kulturströmmen, men man kan rädda
sig på land. Socialismen, som nu kommer och vill
fira ner överklassen med dess värdelösa »högre»,
som lockar till strävan uppåt, ’är en rörelse i
tillbakagående, sund riktning. Spänningen skall ju
minskas, när trycket uppåt minskas. Men därmed
skall en stor del lyxkultur avskaffas. I vissa inre
trakter av tyska Schweiz har redan relativ vila
infunnit sig. Där finns nämligen ingen orolig jäktan
uppåt efter äreställen och utmärkelser, emedan sådana
saknas. En millionär bor i en större stuga och skrattar
åt den snörda, utstyrda stadsbon, skrattar gott och
icke avundsamt bittert, ty han vet att han skulle
kunna köpa kontant dessa grannlåter, om han ville.
Men han vill icke, ty hans grannar värdera icke lyx.
Mänskorna kunna sålunda bli lyckligare, om jakten
upphör vara så hetsig, och de komma att bli det,
ty lyckan är väl huvudsakligen frid. Mindre arbete
och mindre lyx. Det är icke järnvägarne, som
klandras, utan övermåttet av järnvägsanläggningar,
och i det arkadiska Schweiz har man redan ruinerat
trakter med järnvägar, ty ingenting finns att frakta
på dem, och passagerarne gå till fots. Ja, man räknar
än i dag väglängder efter gångväg.

- Det är åtta timmar till Zurich, säger man.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:31:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/tjanson1/0244.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free