Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jäsningstiden - 6. Bakom ridån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄSNINGSTIDEN 333
- Ja, men detta kan icke vara någon lärdom
för scenen, vågade han säga åt läraren.
- Nå, så kom på scenen då och pröva ramp-
skenet, sade denne.
- Huru skulle det ske?
- Gå in som statist.
- Statist? Hm! Det här bar utföre innan det
börjat, tänkte Johan. Men han beslöt att lida ut allt.
Så fick han en morgon kallelse att infinna sig
på repetition av Björnsons Maria Stuart, där han
fått en roll. Ordonnansen lämnade honom så ett
litet blått, fyrkantigt häfte, på vilket stod att läsa:
En adelsman. Och inuti var skrivet på ett vitt
blad: »Lorderna hava hitsänt en parlamentär med
utmaning till greven av Bothwell.» Det var hela
rollen. Och detta var sålunda hans debyt!
På utsatt tid gick han upp genom lilla trappan
åt strömmen och kom förbi vaktmästaren in på
scenen. Det var första gången han stod bakom
kulisserna. Det var baksidan. Ett stort magasin med
svarta väggar; ett sönderspikat, smutsigt log-golv;
och dessa gråa lärftskärmar med omålat trä bakom!
Det var härifrån man givit honom härliga scener
ur världshistorien, det var här Masaniello ropat död
åt tyrannerna, under det han skälvande stod däruppe
i fjärde radens fond; här hade Hamlet hånat och
lidit sina lidanden, och härifrån hade ju också en
gång Karl Moor ropat fy åt samhället och hela
världen. Han blev rädd, ty huru skulle man få någon
illusion själv här, vid åsynen av omålat trä och
ofärgad buldan. Alltiag såg dammigt och smutsigt
ut, och arbetarne gingo som mörka, fattiga stackare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
