Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jäsningstiden - 6. Bakom ridån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
334 TJÄNSTEKVINNANS SON
och skådespelerskor och skådespelare sågo
ingenting ut i sina civila kläder.
Han leddes upp i foyern, där man först skulle
dansa en halvtimme den gavott, som öppnade pjäsen.
Där var fullt dagsljus, och på en stol satt familjens
gamle spellärare och gned fiolen. Balettmästaren
skrek och slog i händerna, och så ställdes man opp.
Men, tänkte Johan, det här var inte överenskommet.
Det var för sent. Och så befann han sig mitt inne
i en kontradans, som han inte kunde; fick knuffar
och påminnelser. Nej, det här går jag inte in på,
menade han, men han kunde icke rygga.
En känsla av skam kom över honom. Dansa
mitt på förmiddan. Det var en otäck sysselsättning.
Och så stiga ner från lärare till elev. Vara den siste
här; så långt hade han icke tagit något baksteg
ännu.
Så ringdes till repetitionen, och man drevs ner
på scenen. Där ställdes upp till gavotten. Främst
ner vid rampen stodo de stora skådespelarne, som
hade huvudrollerna, och så drogo sig de två leden
ända upp till fonden.
Pang! Och så spelas det från orkestern. Dansen
börjar i långsamma högtidliga rytmer. Men nere från
rampen höras de två puritanernas djupa röster, som
läsa ve över hovets fördärv:
LINDSAY.
Se, de dansandes linjer bukta sig som maskar i solskenet!
Hör, musiken leker med helvetets lågor! Djävulens gapskratt
bor däri.
ANDREW KERR.
Tyst, tyst! Straffet skall falla tungt över dem, som
havet över Faraos här.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
