Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jäsningstiden - 10. Zerrissen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
3Q4 TJÄNSTEKVINNANS SON
han i ett tal kallade sig Gamaliel, som suttit vid
Pauli (Is’) fötter och hämtat visdom.
Följden av allt detta blev, att Johan en vacker
afton brände upp Blotsven. Det var en termins
arbete, som gick i lågorna. När han uppsamlat
askan, grät han. Is hade utan att säga det visat
honom att han icke var skald. Alltså alltsammans
ett misstag, även detta! Därtill kom förtvivlan över
att han bedragit fadren och icke kunde komma hem
med något arbete, som rättfärdigade hans
uraktlåtenhet.
I ett anfall av ånger och för att visa något
resultat går han upp och anmäler sig till
latinskrivningen, dock utan att ha skrivit de erforderliga tema
och kriorna. Professorn får se hans namn på listan
och känner ej igen det. Pedellen kommer upp en
söndagskväll, när Johan nyss återkommit påstruken
från en middag. Johan går djärvt upp till professorn
och frågar vad han vill.
- Herrn tänker skriva latin?
__ ja
- Men jag ser ej herrns namn på min lista.
- Jag har skrivit mig igenom till medikofiln
förut.
- Det hör inte hit. Man måste rätta sig efter
lagar och författningar.
- Jag känner ingen lag på de tre kriorna.
- Jag tror herrn är oförskämd!
- Det kan tyckas så!
- Ut! Herre eller...
Dörren öppnas, och Johan är utkörd. Han svor
på att han skulle gå upp ändå och skriva, men följande
morgon försov han sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
