Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FRÅN FJÄRDINGEN OCH SVARTBÄCKEN - Sorken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FRÅN FJÄRDINGEN OCH SVARTBÄCKEN 25
Han hade en passion, som kanske också bidrog
att förlänga hans vistelse vid universitetet; han gick
på bokauktion. Icke för att köpa böcker och icke
läsa, utan för att höra på buden. Han betraktade
böcker som typografiska alster; han talade aldrig om
titeln eller författarens namn utan endast om
boktryckaren.
- I dag går en Amund Laurentzson; vill ni ha
en Ignatius Meurer, så passa på om lördag. Ni skulle
ha sett en sådan Petrina; den här Niclas Wankijff var
mig en stympare.
Borgaren fick stundom åhöra sådana samtal och,
som han hade lätt att fatta, gick han sedan och
spridde ut bland sina bekanta att t. ex.
sextonhundratalets störste författare, Johann Kankel till
Wi-singsborg hade skrivit ett lärt arbete, som hette Nils
Matson Kiöping.
Om söndagarna åt han middag hos sin borgare,
varefter de båda gingo i aftonsången och hörde någon
S. M. Kandidat.
Så framflöt hans liv - stilla och lugnt; han
gjorde aldrig något ont, blev aldrig häcklad, var en
god människa, hade alla förträffliga egenskaper, gick
i kyrkan, skrev till sina föräldrar, opponerade sig
aldrig, gick på föreläsningar, men tog aldrig examen.
Han lämnade Uppsala vid 26 års ålder, utan
någon bitterhet mot lärare eller kamrater, lika
värderad och avhållen som när han kom. Därpå gick
han in i diskonten och köpte ett trycken i
landsorten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
