Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lambertska arfvet
241
Lam berts-arf vingarne arf des dessa båda män af andra personer. Lamberts
förmögenhet är sålunda för länge sedan utbetald och återärfd.
Sålunda undandrogs arfsfrågan clen klara belysning i hvilka förhören med
Huss sannolikt hade kommit att ställa den och i stället för att nu finna sin
lösning, förblef den i samma kaos som förut hela 40 år fram i tiden.
Bouppteckningen efter Huss upptager plantager, kvarnar, sågverk, en mängd
slafvar och »annan lösegendom». Han hade upprättat ett testamente och till
executörer af detsamma utsett en herr J. L. Eils, förmodligen en holländare samt
en svensk vid namn Jonas Fileen. Till arfvingar till den kvarlåtenskap, som
ej på annat sätt disponerats, hade han insatt sina systerbarn och deras
rättsin-nehafvare. Sålunda blef systersonen, kaptenen vid Helsinge regemente Carl
Petter Ström hufvudarfvinge och erhöll efter alla omkostnader och afdrag, hvilka
helt säkert ej voro små, öfver 90,000 gulden och flera systerbarnbarn i proportion
derefter.
Frigifna slafvinnan Sally Huss, hvilken i flera år vistats i hans hus och
ömt vårdat sin herre under hans sista sjukdom, erhöll ett landområde kalladt
Amsterdam mecl clervarande plantager, byggnader och inventarier. Derjemte
bekom hon en del lösegendom m. m., allt med villkor att hon skulle sköta
hushållet åt negrerna, »tills cle blifvit sålda». Nio negrer erhöll hon till skänks,
men dem fick hon ej sälja. Dessa voro hennes broder Chance, hennes systrar
Sia med sina barn samt Grace mecl man och barn. De skulle vara i hennes
tjenst, så länge hon lefde och seclan öfvergå till hennes dotter, mulattskan Maria
Tomlinsson, gift med Thomas Allicock och efter hennes död frigifvas. Maria
Tomlinsson erhöll dessutom en plantage jemte inventarier och lösegendom och
det ligger nära tillhands att antaga, clet negressen Sally, som fick bära namnet
Huss och på allt sätt omhuldades i testamentet, var hans fru till venster och
mulattskan Maria Tomlinsson frukten af denna förbindelse.
Dessutom stadgar testamentet, att barnen efter framlidne handlanden i
Amsterdam Erik Axel Liedbeck skulle erhålla 3,000 gmlden, sonen till framlidne
brukspatronen på Logdön och Lagfors bruk i Medelpad i Sverige Mathias Kräpp,
gift mecl Maria Thorslund 2,000 kr., hvarje hans tjenare en frikostig gåfva af
500 gulden o. s. v.
Den till testamentsexekutör utsedde Jonas Fileen var son till en handlande
i Ystad Göran Filenius och Maria Elisabeth Brinck. Något godt eftermäle i
Demerara synes han ej hafva efterlemnat, ty clen 30 september 1897 skrifver
advokaten C. A. Loycl derifrån: »Fileen, om än mycket respekterad under
lifstiden, synes hafva varit en stor skälm. Han var kurator för mycken egendom
och jag tror, att han förfor dermed, just som han ville och tyckte». Ditåt peka
äfven cle handlingar, hvilka upprättades efter hans clöcl 1822. Redan
bouppteckningen upptager »bland dyrbarheterna» en del falska penningvigter
bredvid äkta sådana. Och vid fordringsegarnes bevakning i boet inför Demeraras
och Essequibos domstol uppenbaras rätt besynnerliga ting om denne millionär,
som var egendomsförvaltare, arfexecutor och arfsbankir, allt i stor skala.
I hvilket förhållande Huss och Fileen stodo till hvarandra, är ej kändt,
men sannolikt voro dessa, båda försnillare af det Lambertska arfvet i godt
samförstånd, ty Huss utser ju Fileen till sin testamentsexekutör.
I början af 1790^-talet hade sjöfarande under vistelse på Stockholms
sjömanshus berättat, att Huss höll till i Demerara, mecl tillägg att han besatt
egendomar, hvilka äfven kallades cle Lambertska. En sjökapten John Arvidsson, som
under första månaderna af år 1794 vistats i Demerara, intygade under edlig
förpliktelse så långt efteråt som 1844 detsamma, men tillade dessutom, att en
annan svensk, nämligen Jonas Fileen från Ystad äfven innehade och förvaltade
»Lambertska plantager» i detta land och hade desse egendomar enligt trovär-
16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
