Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
ÄTTEN VON LIEWEN
Charlotta Ulrika von Liewen medförde som hemgift följande gods:
Nyborg i Håtuna och Holleby i Gryts socken, båda i Uppland samt Dimbo och
Långbo i Vestmanland.
Om henne finnes en stämningsfull minnesruna i Olof von Dalins Dikter
1782, Band I.
De öfriga trenne döttrarne voro:
Beata, född 1686, död 1729 och begrafd i Bjelke-Oxenstierna grafkoret i
Linköpings domlsyrka i en kopparkista med följande inskription: »Alla
menniskors skönhet, väsen, förtjenster, ynnest, beröm och pris äro blott
förgäimlur-het, det bevisar den här hvilande högvälborna saliga Jungfrun, Friherredottern
Beata von Liewen. Under 26 år åtnjöt hon den nåden vara hoffröken hos
Sveriges gudfruktigt Drottning Ulrica Eleonora. År 1729 den 10 mars
afsomnade lion vid Kongl. Hofvet i Stockholm i sitt 43’:dje lefnadsår.»
Johanna Christina, död 1702, samt
Eleonora, hoffröken.
Två af sönerna gingo bort i unga år, nämligen Carl von Liewen, död före
1698 och Bernhard von Liewen, född 1690, död 1705, begrafd i Hornska
grafkoret i Jakobs kyrka i Stockholm, i en kopparkista med inskription: »Friherre
Bernhard von Liewen, född 1690, död 1705. (Antagligen denne Bernhard som
i Anreps Ättartaflor förvexlats med hans fader.) De öfriga två voro:
A IV) Carl Gustaf von Liewen cl. ä., kammarherre, och
A V) Bernhard Wilhelm von Liewen, öfverstlöjtnant,
A IV) Carl Gustaf von Liewen d. ä., född 1695, död 1722, till Vik, blef
kammarherre hos Carl XII:s svåger, hertig Fredrik af Holstein-Gottorp. Gift
1721 med grefvinnan Ulrika Juliana Brahe, född 1704 i Stockholm, död 1765
på Björksund i Tystberga socken i Södermanland, i hennes 1 gifte,
öfverhof-mästarinnan 1761 vid Adolf Fredriks och Lovisa Ulrikas hof. Hon ingick
andra gången 1723 äktenskap med generallöjtnanten, grefve Nils Gyllenstierna,
född 1670, död 1731, till Björksund och Helgö, båda i Södermanland.
Ulrika Juliana Brahes föräldrar voro generalmajoren, grefve Abraham
Brahe, född 1669, död. 1728, till Skokloster i Sko socken, Rydboholm i Vestra
Ryds och Bogesund i Östra Ryds församlingar, alla i Uppland, Östanå, Vestanå,
Brahehus och Lyckås i Småland samt Spiker på Rügen och hans första maka
grefvinnan Eva Bielke, född 1677, död 1715.
Carl Gustaf von Liewen d. ä. erhöll i sitt äktenskap en son Carl
Gustaf von Liewen d. y., född 4 maj 1722, posthumus (15 dagar efter sin faders
frånfälle), död 1770 och begrafd i Bielkeska grafkoret i Uppsala domkyrka,
der hans och hans hustrus vapen (Ribbing till Zernawa) ses på gallerdörren
till koret. Hans valspråk var »Conscientia Cæta». Han ärfde efter sin fader
Vik, inskrefs 1735 vid Universitetet i Lund med följande ord: »Carolus
Gu-stavus Liewen, Liber Baro, annum agit XIV, paré perillustre Domino Barone
Carolo Gust. Liewen, cubiculario olim Regis Suciæ» och han inskrefs viel
Uppsala Universitet 1740. ^ Samma år blef han volontär vid Fortifikationen samt
följande år löjtnant vid Hamiltonska regementet (nuvarande Göta Lifgarde).
Deltas- i riksrådet, grefve Carl Gustaf Tessins ambassad till det preussiska
hofvet 1744, blef kammarherre 1745, envoyé till landtgrefliga H-essen-Casselska
hofvet 1751 för att notificera konung Fredrik I:s timade frånfälle, guvernör
för prins Carl (sedermera konung Carl XIII) 1752, envoyé till ryska hofvet
1754 för att frambära konungens lyckönskan till storfurst Paul Petrowiscli
(sedermera kejsar Paul I) födelse, uppvaktade hos prins Carl (sedermera
konung Carl XIII) 1756, blef hofmarskalk 1759 samt slutligen landshöfding i
Stockholms län 1768.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
