gen en son till professor Olof Luth i Upsala) år 1595 den 9 juni. Bure har försett boken med sitt exlibris av första typen. Vi få alltså genom gåvans noggranna datering klarhet att Bure senast den angivna tiden begagnat detta exlibris. Tidigast har han inklistrat det år 1593, då boken utgått från trycket. Redan på försommaren ? år senare ger han bort den. Dess- förinnan hinner han dock göra vidlyftiga anteck- ningar, varom en mängd annotationer i en av våra handskrifter bär vittne. Antagandet ligger i följd därav nära att Bure kommit i besittning av boken åtminstone icke synnerligen långt efter utgivningen. Nu är det äldsta kända exlibris från år 1595, näm- ligen Thure Bielkes kända vackra vapenexlibris, varav ett enda exemplar finnes i behåll (i Kungl. bibliote- ket)”). Medan detta är tillverkat utomlands, är Bu- res svenskt. Men Bures blad är, som visats, senast från samma år, snarare äldre. GULDSMEDSBOKEN Utan att samtidigt kunna hänvisa till illustra- tioner, är det knappast mödan värt att framlägga en beskrivning av denna bok. Då nu ändå ett försök göres, sker det i förhoppning att Stiftsbibliotekets vänner själva vilja ta kännedom om den lilla volymen ”) C. M. 8. på detta blad kan väl svårligen tolkas som ””Conjux (= hustru) Margareta Sture”; det strider mot känd kutym, utan torde snarast som Carlander alter- nativt antar vara ett valspråk ””Crux mea salus”” eller något dylikt, dock har valet av sentensen måhända i någon mån varit påverkat av initialerna i Margaretas namn, I så fall torde C. tolkas som den latinska benämningen för grevinna = Comitissa. 60