Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ditresan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
Hon lät mig förstå att det var snällt av mig att komma in och
ett roligt avbrott i hennes enformighet. När jag blev så väl
mottagen, slog jag mig ner hos henne, vred på det elektriska
ljuset för att bättre se den vackra varelsen samt fortsatte att
upprepa de vänliga hälsningar hon uttryckte på sitt obekanta
språk, och snart voro vi livligt inbegripna i ett slags konversa-
tion. För det tankeutbyte som kunde ifrågakomma oss emellan
funno vi i alla händelser uttrycksmedel nog.
Fria europeiskor äro ju alltid mycket intressanta för harems-
damer; vi väcka deras nyfikenhet och avund, harm och beund-
ran.
I matsalen - intill oss fanns ett piano, och där hade ett kotten
tyskar slagit sig ner för att göra musik och sjunga visor, På
rösterna kände jag igen bl. a. ett par vetenskapsmän, som vid
bordet förde lärda diskussioner, och nu sjöngo de till melodien
av en slagdänga:
Ein Butterbrot mit Käse,
ein Butterbrot mit Wurst,
das sind zwei Butterbröte
mit Käse und mit Wurst — — etc.
Min väninna uttryckte sin ledsnad över att ingenting förstå
därav, och jag kunde inte heller tolka det genialiska innehållet
för henne. Men hade jag kunnat det, så skulle hon nog ha
uppskattat germansk humor ungefär lika mycket, som hon skulle
ha uppskattat samma personers vetenskapliga samtal vid table-
d’höten.
Över oss tråddes dansen, och med hjälp av gester frågade
jag det instängda barnet om hon ej skulle vilja vara med. Det
var synid om henne att ständigt ligga härnere. Hon skrattade
åt den djärva tanken, som aldrig skulle kunnat uppstå i hennes
egen hjärna. Hon hade nog aldrig heller tyckt synd om sig
själv. Den melankoli hennes väsen uttryckte var omedveten.
Jag undrade hur det kom sig, att hon så där medtogs på re-
sor; det brukar väl inte ofta hända hennes gelikar. Men vårt
enkla samtalsspråk räckte inte till att uttrycka så komplicerade
ämnen.
o—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
