Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hyderabad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 Äg
fj<=
dation, blev jag medtagen på ett besök i ett harem eller, som
det här kallas, zenana. Herrn själv tog emot oss, man talade
om opersonliga ämnen, och man satt på stolar, som enkom an-
skaffats till vår ära. Sen försvann herrn diskret, och vi fördes
av en liten pojke till en annan salong med de fyra hustrurna
samt i bakgrunden några tjänarinnor. Det skulle vara högst
opassande, om en fin och förnäm man visade sig tillsammans
med sina hustrur eller med någon av dem; och det duger rakt
inte att fråga en man efter hans hustrur och barn eller låtsa om
att han har något så intimt. Först när sönerna äro stora, får
man tala om dessa med fadern.
Kvinnorna tyckas med jämnmod finna sig 1 att vara sa OPas-
sande föremål, att man ej ens kan tala om dem. Dessa fruar,
varav en var bara 13 år, togo mycket vänligt emot oss, men
förstodo naturligtvis intet annat än sitt eget språk, varför jag var
utanför konversationen. De voro klädda i åtsittande röda lång-
byxor och små korta liv i brokiga färger med broderier och allt
möjligt glitter på samt långschalar av guldtyg. Smycken natur-
ligtvis överallt: hela tunga lass därav, fasthängda vid kluvna
och onaturligt förlängda öronsnibbar, som räckte långt ner på
halsen, samt kolossala ringar genom ena näsvingen. Samtals-
ämnet tycks vara ständigt detsamma i alla harem eller zenanas,
vare sig det är i Turkiet, norra Afrika eller Indien — vad skall
man också tala om annars? — de plockade fram och visade sina
kläder, smycken, tyger och bibeloter; tjänarinnorna buro in stora
högar därav, och fruarna plockade på och av sig samt sågo
förtjusta ut, när vi på alla vis demonstrerade vår beundran. En
av de parfymer de mycket begagna är huttha, en karakteristiskt
orientalisk doft. Jag lyckades inte få reda på vad den framställs av.
De bruna damerna gnedo in mina händer med en droppe därav,
och som doften gick fullkomligt i stil med hela zenanamiljön,
lät jag dem hållas och tyckte den var bra. Men sen jag väl
efteråt kommit ur den övriga zenana-atmosfären, föreföll huttha
vidrigt, och då kunde jag trots alla ansträngningar inte mera bli
det kvitt, utan den ingnidna droppen förföljde mig långa tider.
En annan mycket anlitad doft är sandelträ, varmed damerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
