Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
prinsen af Sverige, skulle gå en annan väg än han, att de båda vägarna
skulle korsa hvarandra, och att de sjelfva skulle såsom verldshistoriska
motsatser mötas i en strid, på hvars utgång verldens öde skulle bero?
Med lättadt hjerta lemnade prinsen af Ponte Corvo, i slutet af
september 1810, Paris för att anträda resan till sitt nya fädernesland. Yägen togs
genom det då varande napoléonska vasallkonungariket Westfalen. »Jag far
då ändtligen andas oberoendets luft», skall han ha yttrat i Kassel, gifvande
i dessa ord ett uppriktigt uttryck åt sin glädje att ej längre vara bunden
vid den kejserliga triumfvagnen. Resan fortsattes genom Danmark till
Helsingör, der han inför erkebiskop Lindblom antog den evangelisk-lutherska
trosbekännelsen, såsom han sjelf yttrade, mer af samvetsöfvertygelse än af
politisk nödvändighet. Den 20 oktober gick han öfver sundet till
Helsingborg och mottogs här af den svenske riksmarskalken jemte hofstat och ortens
myndigheter. Det mottagande, han rönte under färden till Stockholm, var
det ståtligaste, och då han den 2 november höll sitt högtidliga intåg i
Sveriges hufvudstad, fann han i
befolkningens uppriktiga glädjeyttringar
omisskän-liga bevis på det förtroende, hans nya
fädernesland hyste för honom. Den 5
november afgåfvo ständerna — riksdagen
hade i oktober blifvit förflyttad från
Örebro till Stockholm — sin hyllningsed åt
honom, och vid samma tillfälle blef han,
sedan han aflagt sin ed till konungen, af
Karl XHI adopterad undor namn af Karl
Johan.
Det intryck, kronprinsen gjorde på
hvar och en, med hvilken han kom i be-
— - v—-
röring, var det fördelaktigaste, och det 20. Minnessten ofrer prinsens af Ponte Corvo
, , . , -ri.. e « , landstigning vid Helsingborg 1810.
kunde ej vara annat, horegången af
ryktet att genom glänsande bragder och statsmannavärf hafva väsentligen
medverkat till uppförandet af det välde, för hvilket verlden nu slafviskt böjde
sig, uppbar han detta rykte till det yttre på ett sätt, som öfverträffade
förväntningarna. Det högburna hufvudet med det mörka lockiga håret,
örnnäsan, de utpräglade anletsdragen, de stora bruna ögonen, ömsom lysande
af hjertegodhet och välvilja, ömsom blixtrande af inspirationens eld, den
kraftfulla gestalten, den vördnadsbjudande hållningen, den tilldragande
förbindligheten i sättet att vara — allt medverkade att gifva svenskarne
helbilden af en man, utrustad med alla de yttre tecknen till en
herskarbestäm-melse. Lägger man härtill de stora själsegenskaperna, den snabba
uppfattningen, det säkra minnet, viljekraften, beslutsamheten, sinnesnärvaron,
planmässighoten i allt hans handlande, hans rikedom på ideer och lätthet att
kläda dem i ord, kan man ej förundra sig öfver, att svenskarne i den nye
kronprinsen trodde sig finna en furste, vuxen det ärofulla, men svåra värfvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
