Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
undgå att i någon mån minska det öfverklagade »allenastyrandet». Dock
visado do nya statsrådsutnämningarna i december 1842 och jånuari 1843,.
genom hvilka statsrådet ändtligen gjordes fulltaligt, att konungen vid valet
af sina rådgifvare fortfarande ej fäste synnerligt afseende vid de liberales
önskningar. Ihre, som nu slutligen nämdes till utrikes statsminister efter
Stjerneld, och den nye finansministern Sven Abraham Munthe voro
visserligen män med sansad t frisinnade åsigter, men presidenten i göta
hof-rätt Lars Herman Gyllen haal, hvilken kallades att efterträda den gamle
Törnebladh såsom justitiestatsminister, hörde ej till det liberala partiet, och
i Heurlin, som fick öfvertaga ecklesiastikportföljen efter Grubbe, erhöll den
konservativa sidan inom statsrådet en betydande förstärkning. Till samma
sida hörde äfven generallöjtnanten, friherre Karl Arvid Lovisin, hvilken
efter Mörner blef chef för
landtför-svarsdepartementetl.
Förhållandet till de utländska
makterna hadc, allt sedan
skepps-handelsfrågan fått sin lösning, varit
det bästa, och ingen förändring
inträdde deri under Karl Johans sista
tid. En mängd handelsfördrag,
grundade på ömsesidighetsgrundsatsen,
är det företrädesvis minnesvärda på
detta område. Att svenskarne ej
delade konungens förkärlek för
Ryssland, beredde ej, såsom vi sett, Karl
Johan några bekymmer; deremot såg
han ej utan oro det yngre slägtots
böjelser för den nu framträdande
nordiska enhetstanken eller
skandinavismen. Medvetandet om do
nordiska folkens stamförvandtskap
och gemensamma mål hadc först
vaknat till lif i Danmark, der
farhågorna för en stundande strid om Slesvig manade till en närmare
sammanslutning mellan de tre skandinaviska rikena. Den egentliga härden för
en-hetstankarna blef Kjöbenhavns högskola. Med anledning af en anmälan om
utgifvandet af ett danskt veckoblad, »Nordisk ugeskrift», hvars syfte skulle
vara att bearbeta meningarna i Danmark, Sverige och Norge i skandinavisk
riktning, lät Karl Johan redan 1837 Yetterstedt i en rundskrifvelse till de
svensk-norska beskickningarna vid do utländska hofven framhålla den svenske
konungens personliga obenägenhet för hvaije förändring i de nordiska
staternas ställning till hvarandra. Ännu mer obenägen för den nya rörelsen
1 Vingård och Grubbe qvarstannado inom konseljen såsom konsultativa statsråd, den först
nämde dock blott till i december 1843.
G3. Kristofer Isak Heurlin
(1786—1860).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
