- Project Runeberg -  Berättelse om studenttågen till Lund och Köpenhamn sommaren 1845 /
64

(1846) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

P,4

Du, hvars sSneyr med mod i barmen och frihetsglÖd i hjertat stånd»
aktigt gått sin bana framåt, och^ derföre att de aldrig misströstat)
äfven på,branten af sitt fall, räddat sin sjelfständighet och sin ära,
Fädernesland! aldrig, glappade tal några bröst varmare for ditt väl,
än vid denna hoppets löftesrika högtid. ’Det land, der en sådan anda
väckes och lifvas i unga sinnen, det skall ej blott bibehålla, det skall
föröka sin. ära oeh niA^t. Ja, M. 0., det är ju för fosterlandets ära
vi hvar och en i sin stad skola verka. Det är också för att lifva och
befordra en gemensam fosterlandsanda vi samlas till dessa möten från
Skandinaviens skilda trakter* Framliden hörer ungdomen till> sade
nyss Talaren. Hvad den kommer att bära i sitt sköte, beror till en
stor del på det uppväxande slägtet. Inslumrar det i egoism och lik«
nöjdhet för det allmänna, då är mycket att befaray ty en sådan
liknöjdhet är som Lethes flod i underjorden i dess vatten yar
stillastående, inga blommor växte på dess strand, och den som »drack derur,
drack —glömska. Men visar sig deremot hos ungdomein detta; ädla
sträfvande att utså frön för en gemensam ärofull framtid, då liar man
att hoppas det bästa. De gamle Romarne byggde vid Forum ett tern-*
pel åt Endrägtens Gudinna, Unn thronade derinne med skålen i den
ena banden och spiran och ymnighetshornet i den andra, och
föreställdes symboliskt äfven med tvänne i hvarandra lagda händer. Ti
vilja ock bygga henne ett tempel, men i våra hjertan, och vi vilja
bygga det skönare och fastare med hvarje dag. I denna anda hafva
vi gästat hos våra Bröder, och, så uppfattade, blifva dessa besök ej
blott sköna minnen, nej de blifva utsäden till de ax, som en gång skola
kröna Skandinaviens ymuigketshorn. Lefve derföre enhet i mångfald,
kraft i enhet, ungdomlighet i tanke, ungdomlighet i handling. När
Vi stiga neder i årens dalar, när tiden en gång hunnit silfra vårt hår,
^hr väl ingen Iduna emot oss med föryngrande äpplen; men det gifves
dock en ungdom äfven under silfverhåren, en ungdomligbet, som
trotsar både tider och åldrar! — Meel dessa varma känslor, af hvilka vi
i denna stund blifvit hänförda, egne vi Eder nu, J Malmö stads ädle
Innevånare, vår tacksamhetsskål I

Candidat Thomée hembar derpå stadens Innevånare
Landensernas tacksamhet för den gästfrihet, de i så hög grad
icke blott nu, utan vid så manga andra tillfällen hos dem
erfarit.—- Efter honörn upplrädde Candidat Poulsen med ett
tal, som väckte en synnerlig enlhusiasm. Han vidrörde först
det goda förhållande och den vänliga grannsäjuja, som städse
egde rum mellan staden Malmö och Köpenhamn, och bragte
Malmöboarne en hjertel% tacksägelse i sina landsmäns namn.
Såsom svar på, D:r Gullanders tal uttalade han vidare en
helt olika uppfattning af skandinavismen ? i det han utveck-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:43:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/studenttag/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free