Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
fod* om, hvad vi havde forglemt, at det ilcke gaaer met! aandelige
S Kat te som med timelige, at de blive mindre ved at deles; nci, de
blive större, jo Flere der dele: dem I Til Tak for denne Lærdom, UI
Ære for den Videnskabelighed■’, hvörmed Lunds Universitet er
udrustet til at mode i Vjeddestriden, til Tak og Ære for dets store
Fortjenester af et mere og mere udvidet, venskabeligt Samliv
imellem Studenter fra Droderrigcrne, udbringer jeg et Leve for
Studenter og Lærere ved Lunds Universitet!
Cand."L. Wimmerstedt från Lund tolfcade siua
kamraters tacksamhet fiir den åt depi egnade skålen i följande
ordalag! ,.*-,:■ ^
Danske Bröder! Nar hjertat ar fullt — när stundens glädje
ock framtidens kopp trängas inom bröstets hvalf, dä är språket för
fattigt/ då är tanken för kall att uttrycka bela rikedomen och
glö-flen af de känslor, som vilja blifva/uttalade. MA detta tjena mig till
ursäkt, då jag nu enkelt och rättfram bringar Eder Lundensiska
Studenternas vanna och uppriktiga tacksamhet för det hjertliga, det
verkligt broderliga bemötande, som de vid detta, så väl som vid många
föregående tillfällen hos Èdei* hafva rönt. Dessutom behöfvas ju icke
oss emellan många ord5 ty vt hafve redan längesedan lärt att känna,
att älska hvarandra. Vi hafve så ofta blickat in i hvarandras
trofasta ögon, så ofta hvilat vid hvarandras varmt klappande hjertan,
att vi utan ordens nödtorftiga tillhjelp förstå hvarandra. Vi hafve
ofta svurit att lefva ock verka för Skandinaviens väl. Sk an di
navlens, väll r— Det är det skönaste, det största ock herrligaste mål,
yi någonsin kunde, utstaka för vårt lifs verksamhet. Vi inse tydligt
ock klart, huru vigtigt och maktpåliggande detta måls uppnående är,
derföre halve vi också lofvat hvarandra, att med ålderdomens sans
ock mogna öfverläggning, men med ungdomens kraft ock
okufvell ga mod gå framåt, tappert kämpande mot de hinder, som
möjligen kunna möta oss. •— Men hvarföre talar jag om hinder? Hvarföre
nämner jag kamp? Äro icke folken på vår sida? Låga icke allas
hjertan från Nordkyn till Slesvig (ack, att jag finge säga: till
Eidem!) för samma Skandinaviska intressen? Skola icke våra
hemmn-varande föräldrar och syskon med ökad kärlek och hängifvenhet
sträcka sin famn mot Eder, då de få höra huru väl, buru varmt «S
kaffen mottagit deras söner och Rrödcr? — Kampens lider kunna
likväl snart nog komma: utifrån lian vår fosterjords, vårt evigt
älskade Skandinaviens välfärd hotas. Då är det godt, att med
sam-drägliga krafter kunna möta faran; vare sig att den kommer från
östan eller sunnan; då ar det godt, att som Starkodder kunna slå
"med try par armar."
Skandinaviske Bröder! Vi erinre oss de tider, då Nordmännen
eller de tre Nordiska rikenas förenade innebyggare satte en hel verlds-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>