Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
#et •pfordrer Dem, mine Herrer, til at medbringe, en Tro, en
saadan Tro, hvorpaa der kan bygges, og et saadant Haab, at man i lf Ise
tdr svigte det. Troen er den umiddelbare, det er Folelsernes
Overbevisnings Haabet er alle vore bedste Forjættelsers Grundvold. Med
Tro, siger det gamle Ordsprog, kan man flytte Bjerge5 j#g siger,
med Tro kan man udrette långt meer, thi Tioen fremkalder bramfri
Sffartyrdom, denne höieste af alle menneskelige Idrætter5 og Haabet
udlokker endnu Livs funker paa Bredden af Undergangen. Derfor,
mine Herrer, Tro paa Haab om Skandinavien! ISn Skaal for Troens
og Haabets Skandinavien!
Sedan (länna skål, efter 9 de mest energiska hurrarop,
blifvit tömd i den skummande champagnen, uppstod ett
allmänt rop, som uppfordrade den närvarande unge Slesvigske
Bonden Laurids Skau att uppträda, han som är sitt stånds
och den af tyskarne i Slesvig och Holstein alltmer så
våldsamt förtryckta Danska Nationalitetens djerfve, orubbelige ock
insigtsfulle försvarare. Efter något dröjande uppsteg han på
talarestolen» och hekates TWr genast fied högt bifall. Hwn
fatade " AflhligSr*, kVafflga ord, men af hans korta tal kunne
vi endast återgifva en ringa del, då det icke blifvit
offentliggjordt. Hvarföre manen J mig, började han, mig en
bonde, alt bar framlrada, der så månge utmärkte man från når
ocb fjerran fornt npptradl? Men hvad behöfves denna fråga:
det ar icke mig J viljen hora, titan det ar en stamma från,
det förtlyckta, men for Danskt spiåk och Danskbct mot en
främmande nationalitet manlige» kampande Slesvig, en del af
Skandinavien! Till slut frambar ban till de främmande
gästerna en helsning från Danmarks, särdeles Slesvigs Bönder.
Beledsagad af bela forsamlingens entlmsiasliska hurrarop
nedsteg han från tribunen efter detta tal, som icke kunde annat
au på det lifligaste anslå oss alla, så visst som vi önska,
alt Skandinavien icke måtte varda styckadt!
8, För ett vanligt kamratskap mellan de Gamle
och de Unge, talade slutligen, Paltor Grundtvig,
förändra gången denna afton beträdande talarestoien. Så föllo
den gamles ord till de unge; _
Mirie Herrer! Efter Alt kvad De kar hört idag, kan jeg godt
Forstaac, Be, ind&H videre, finder hvert Ord mere oveiflodigt^ men
dog Til jeg bede Oem^ tfm det er muligt, endnu for et öiebltk at
skjøenke mig Örenlyd, da det, den tørgte o^iwaa$keeden sidste Gång,
jeg taler for en saadan Ungidonts-IlrfedÄ^f^kéle Woiden, er mig en
Trang, ja, en Samvittighedssag, at åflvarV Dem for det sørgelige
övermod, der i vore Dage allevegne frister Ungdommen, »om om den
havde Kald til at raade, styre og lede baade i Aandens Kreds og i
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
