- Project Runeberg -  Berättelse om studenttågen till Lund och Köpenhamn sommaren 1845 /
131

(1846) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

15.1

offenlige Tale udtrykke og Folkedaaden udvise Alt, hvad Nordens
ædle, forenede Kræfter kan udrette l Dets Wayn e* S to r vas r k, og
derfor tömmer under lykkelige Varsler Bragebægeret for venligt
Fællesskab mellem Gamle og Unge, et Fællesskab, som Mimers og
Heimdals!

Talet mottogs med det högsta bifall o ch väckte den
största enthusiasm; när talaren skulle stiga ned från
tribunen, höjdes han på de omkringståendes skuldror och
kring-bars under allmänt jubel. — Härmed voro talen för denna
gång slutade.

Jemte den ofvan införda Velkomstsangen utdelades äfven
under måltiden en annan sång, "I Dyrehaven d. $5* Juni 1845
med det skandinaviske Selskab", författad af pseudonymen
Neodanos (på Dal-melodien):

Mel. "Och än ligger mörker båd’ fjerran och nit*1.

Nys svang sig en Fugl hid fra Mælarens Hand,

At fly ve saa vide om Jorden|
Den liyUed sin Vinge ved Öresunds Strand,

Og sång: end er min’kt det i Norden,
Hav’’■•Tik’, liden Fugl, for din Varslende Saugl
’•:"’■ Slet ikke den Ifij, skjöndt den sorgclig klang;

Ja, end ruger Nat over Norden.

Ja, mörk er vei Natlen, og Vejen er lang,

Dog Kæmpernes Sönner ej grue;
Hel tröstig vi styre mod Maalet vor Gang,

Mod Stjernen, bag Mulmet vi skue$
Og Sværdet vi svinge mod Stenene graa,
Saa frem myJre Gnister, ikvor vi end gaa,

De lyse som brændende Lue,

Det Sværd som vi svinge er gammelt £ Nord,

Det Aandens höj tio ved e Va*rgej
Thi det er det frie, det Vingede Ord,

Som bane kan Vej over Bjerge.
Ej Ælde det ændser, ej Tidernes Tand,
Men evig det funkler som luende Brand,

For det synke Jætter med Dverge.

Saa lyd da, du frie, du vingede Ord!

Brus vældig i Sång og i Tale!
Til Maalet fremlyse du Ætten i Nord,

Trods Bjerge o^ Bölger saa svale I
Til Sejren du före hvem Kampen ej flyr!
At snart det maa lyde: nu Dagen opgryr

I Nord over Bjerge og Dale.

Omedelbart efter den sista skålen slöts del
Skandinaviske Selskabs i alla afseenden $# bögst utmärkta fest. Vi
begåfvo oss ut i det fria, blandade oss ibland de
oöfverskådliga folkskarorna och ställde vår gång upp emot Eremitagen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:43:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/studenttag/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free