Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en kel mängd piastrar, för att förstå den rådpläg-
ning som minä bödlar köllo sins emellan, förmod-
ligen slumpade de bort mitt skinn, ock talade om
fördelningen af min qvarlåtenskap, ty den ena pe-
kade alltemellanåt på min magra kappsäck. Jag un-
drade just sjelf, kuru stor deras inkomst kunde bli,
då de åter började på med sin turkiska. Nu räck-
tes endast fem fingrar upp, dock utan resultat; med
en resignerad suck togo de tili årorna, den lui-
ska envisketen kade besegrat den turkiska.
Om tio minuter voro vi i land; hämndens tim-
me var slagen. Jag skrek tili dem på alla språk
jag möjligen ock omöjligen kunde, men nu var det
de förkärdade bofvarnes tur att icke förstå. Med
tillkjelp af en kamal (stadsbud) ock en tullsoldat
slet jag kappsäcken ifrån dem, skyndade tili tull-
kammaren, medan jag kela tiden förföljdes af deras
„lak, lak backsckiss".
Tullkammaren var ett mörkt, fuktigt skjul vid
stranden; en fezklädd man log välvilligt emot mig,
beklagade mig att ka rakat ut för gudlösa greker,
lade en röd lapp på min kappsäok utan att öppna
den ock utstötte det mystiska ordet „backschiss",
medan han räckte fram sin feta, ringbeprydda band.
Nej pass, min gubbe lilla, man ger icke backschiss
åt kejserliga embetsmän! Jag försökte att undkom-
ma, men mamien i fezen befalte kelt kalit att öppna
min kappsäok; han rörde om alit, utan att justfinna
något för en publikan ock syndare. Tili slut tog
kan minä böcker, de måste undergå censur ock jag
285
CONSTANTINOPEL.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
