Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - John Faa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
och räknar och räknar, — nå ett ännu?
„0, gud! ej mera!“ —
Vår stackars fru,
hon har ej ro för en enda sekund,
blott fram och åter den samma rund,
likt lejoninnans uti sin bur!
hennes héla väsen har ändrat natur,
hon famlar i någonting obestämdt
och känslorna sig i zigzag bryta,
och tankens trådar, de brista jemnt,
och hon mägtar ej åter dem sammanknyta;
det är öfver själen ett villande rus,
det är öfver sinnena en förtrollning,
liksom ett norrsken, fullt af ljus,
med fladdrande ständigt och utan hållning
Omsider har solen sin höjd dock nått,
— den börjar sjunka igen så smått,
den närmar sig åter — märk, betrakta! —
skogarnas toppar, men ve, hur sakta!
o, hur den pinsamt räknar ut
hvar tusendedel af en minut!
— Den sänker sin guldkant derbakom,
men blott, o, hur hjertlöst småningom!
— Den bakom kronorna helt försvinner,
dock genom löfverket än den brinner,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
