- Project Runeberg -  Brunt och rosenrödt. En vandrande harpspelares melodramer /
190

(1862) [MARC] Author: Oscar Patric Sturzen-Becker
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förborgadt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

190

ogint fram att taflan dölja.

Men inunder, — här just ställ digl
ligger, än i skuggor sluten,
furuskogen, tät och väldig,
i terrasser uppåt skjuten,
hvarftals toppar öfver toppar, . . .
och ur klippan, våldsamt bruten,
i dess famn en sölf-forss hoppar.

Då gör trälen halt och ordar:
»Vägen här går rakt framför er,
sjelf ni färden lätt fullbordar,
foga konst nu dertill hörer;
men —“ och här han otäckt skrattar
och om armen kämpen fattar, —*
»men till lön för mitt besvär
får jag, — gif mig det! — det här!tt

»Detta smycke ?a vandrarn svarar,
»ej du vet hvad du begär,
det ett kärleksminne är,
jag i döden det bevarar . . >a

»Gif mig det !u

»Bort med ditt finger!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:44:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sturzbru/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free