Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
summera halfva styfrar, arbetade redan hans hufvud
på ett stort poem, som skulle heta aAtle”, och till
hvilket han hade hemtat sitt ämne hos Björner. Det är
icke bekant huruvida han någonsin fulländade detta sitt
poetiska ungdomsförsök, man kunde snarare säga:
barn-domsförsök, och intet har deraf blifvit tryckt; men det
är karakteristiskt att dessa Tegnérs preludier på
Brage-harpan voro nättopp i den samma art, hvari han
sednare skulle vinna sitt stora europeiska rykte. Det kan
måhända i viss mening sägas att Frithiofs Saga redan
då var embryoniskt och omedvetet till i den unga
skaldens själ; dess anor gå hemlighetsfullt tillbaka till det
lilla skrifbordet i kronofogdens arbetsrum.
Franzén, som för några år sedan gaf allmänheten
en, som det vill synas, icke blott authentisk, men så
till sägandes halfofficiell skildring af Tegnérs lefnad,*)
berättar att det egentligen var en tillfällighet som först
ledde Brantings uppmärksamhet på hans fostersons
ovanliga gåfvor* De åkte en stjernklar afton tillsammans
hem från Carlstad, och den gamle, som tyckes hafva
med många andra förträffliga egenskaper förenat en
djup religiös känsla och mycket sinne för naturens
skönheter, tog sig af fifmamentets stilla, högtidliga
pragt en anledning att begynna ett samtal med sin unga
följesveri om guds verk och andra allvarliga ämnen.
*) Meddelad i „Svenskt (prosaiskt) Album”, Köpenhamq
1845, efter „&ihang till Frithiofs Saga”, Sthlm., Bonnier,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
