Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anne-Marie, en idyll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
105
gengångare, som ingen slutkonst fällde,
fantom, på hvilket intet vapen bet!
Och tiden sjelf, hvars stormar luften rena,
gick här — förbi! gick här förbi allena.
Och detta blotta namn, — uti hans öra
det ljuder än med samma melodi;
hvar gång sig furuskogens toppar röra,
det tonar genom luften “Anne-Marie“,
i lagerlundens sus han kan det höra,
i sorlet af den bäck, som far förbi,
b åd’ alp och dal och sjö med mystisk tunga
hörs ett och samma hviska eller sjunga.
— Men någon gång, i början endast sällan,
derefter mera ofta efter hand,
när svärmande han ensam satt vid källan,
när tyst han vandrade vid hafvets strand,
i dessa hviskningar sig trängde mellan
ännu ett namn, ett minne: fosterland!
Hans själ spratt till dervid, som om han drömt det;
sitt fosterland? — han hade nästan glömt det.
Till slut i detta ord dock för hans sinne
sig blandade ett stilla välbehag,
en aftonstämning lik, när natt är inne,
men vestern hälsar än från flyktad dag;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
