Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anne-Marie, en idyll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
117
ej någon skenbild mer min hjerna störer
och i min själ är vår, der nyss var höst;
er lycka blifvit min, det stod så skrifvet
åt hvar af er en hand! det är för lifvet.
För Anne-Marie, den ena, fann jag tvenne,
— en skickelse, hur sällsam, underbar! —
Ar det en dröm? (han strök sig om sitt änne,)
nej, det är verkligheten viss och klar;
och fick jag icke dig, den första “lienno“,
den andra “hon“ står gudskelof mig qvar. . .
Kan hon förstå mig, så som J mig fatten,
— en svärson fingen J i thenna natten!“
En plötslig vändning! Men sig sjelf han tyckte
så frisk och nyfödd, och han log så gladt.
Fru Anne-Marie hans hand helt vänligt tryckte,
men kapten Hjelm liksom fundersam satt,
han i mustascherna sig tankfullt ryckte:
“Det var mig en krabat!... Ett vackert spratt!
Dock, — det är landsvägslexan blott qvitterad!
— den gången var du mindre deciderad.“
Tills vidare blef saken lagd “ad acta“.
ty i detsamma genom gången skred
den yngre Anne-Marie, — hon satte sakta
på bordet i bersån cil fruktkorg ned.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
