Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anne-Marie, en idyll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
en skatt af smultron, ljuflig att betrakta,
— mgt ljuHig än var doften, som den spred,
me]] ljufvast flickans mun, de smultron båda,
som Walter aldrig kunde nog beskåda.
Hon lialfliögt yttrade till söta mamma:
“Ett ligger öfverst, — det är för vår gäst...“
Men Walter straxt föll in och hördes stamma,
(för oskulden man står förlägen mest,)
“Om ni, min fröken! räcker mig det samma. —“
Hon gjorde det med Gratiens enkla gest.
“Nu — sade lian, — jag kan det ej besvara,
–- låt mig till snart er gäldenär få vara!“
Den nästa morgon, att “studera trakten
Herr Walter reste bort på några dar,
att ta notis om insjöfisket, jagten,
hvad mer, som sitt behag på landet har,
att se naturn i fulla sommarprakten
och, som för öfrigt dit just vägen bar,
jemviil en landtgård,. prisad högt af alla, —
hveni vet? den kunde ju i smaken falla!...
När hösten kom, det gick som vi oss tänkte,
en vigselfest i sockenkyrkan stod,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
