Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Av denna tabell framgår att under de fyrtio år, som förflutit sedan 1896,
den svenska boktrycksindustrien genomgått en väldig utveckling. Antalet
tryckerier utgjorde 1896 261, men hade 1935 ökats till 625. Arbetareantalet
hade tredubblats eller från 4,552 till 12,285. Men den största ökningen
uppvisade tillverkningsvärdet. Det utgjorde 1896 kr. 8,157,304 och 1935
kr. 144,149,562. I den senare summan ingick bok* och accidenstryck till ett
värde av kr. 60,937,565, medan tidningstrycket uppvisade ett tillverknings*
värde av kr. 71,883,045. Under en lång följd av år var tillverkningsvärdet
för bok* och tidningstryck ungefär lika, men från och med 1920 inträder en
avsevärd förskjutning till förmån för tidningstrycket.
I det föregående har konstaterats, att boktrycket under 1500—1700*talen
spelat en tämligen obetydlig roll i Sverges näringsliv. När exempelvis
antalet inom de svenska boktryckerierna sysselsatta personerna så sent
som 1800 endast uppgick till ungefär 200 personer, kan man lätt föreställa
sig hur förhållandet varit under de föregående tre århundradena.
Utom den omständigheten, att den allmänna andliga utvecklingen i
Sverge var av den beskaffenheten att det inte fanns arbete för boktryckare
i någon större utsträckning hämmades boktryckeriernas utveckling dess*
utom dels av den stränga censuren och dels av att för boktryckeriers inrät*
tände behövdes tillstånd av vederbörande myndigheter, d. v. s. ett slags
privilegium. Som detta var personligt, och vid innehavarens frånfälle
obligatoriskt övergick till änkan, inträffade synnerligen ofta, att konstför*
vanterna för att skaffa sig ett boktryckeriprivilegium, måste "konservera"
företrädarens änka, d. v. s. gifta sig med henne för att komma i besittning
av boktryckeriprivilegiet. Det mest "typiska" exemplet på "konservering av
boktryckareänkor" erbjuder Anna Corneliusdotter, boktryckare Tideman
Grefwes efterleverska i Göteborg. Hon var gift icke mindre än fem gånger,
först med en länsman, Johan Olofsson, sedermera med boktryckare Tide*
man Grefwe och därefter i tur och ordning med boktryckerikonstförvan*
terna Lars Löhnbohm, Jöns Rahm och Zacharias Hagemann, vilka tydligen
på samma gång som tryckeriet övertagit företrädarens änka. Hon synes ha
varit tämligen långlivad, ty hon avled 1721, fyra år före den femte mannen.
Som bekant får enligt tryckfrihetsförordningen tryckerier icke anläggas
annat än i stad eller på ett avstånd av fem kilometer därifrån. Från och
med 1898 är emellertid denna rätt utsträckt till köpingar och sedan 1920
även till municipalsamhällen. De vid flera tillfällen väckta förslagen om,
att tryckerierna skulle befrias från denna inskränkning i den näringsfrihet,
som gäller för andra industrier, ha obevekligt av riksdagen avslagits.
26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
