Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Under de senaste decennierna har det emellertid icke framkommit några
krav på att få anlägga tryckerier på rena landsbygden. Detta förmodligen
därför, att man så småningom kommit underfund med, att en dylik till*
låtelse är fullkomligt överflödig, då ett överträdande av lagbestämmelserna
aldrig medför straff. Förbudet mot anläggandet av tryckerier på lands*
bygden synes icke vara straffsanktionerat, så att bestämmelserna i tryck*
frihetsförordningen i detta hänseende icke äro annat än en död bokstav.
De på den rena landsbygden befintliga tryckerierna voro år 1935 icke
mindre än 53 till antalet, sysselsättande 342 arbetare. Det torde kanske
behöva nämnas, att bland dessa 53 "olagliga" tryckerierna icke äro inräk*
nåde de s. k. accidenstryckerierna, som aldrig anmält sin existens eller
ingivit några statistiska uppgifter till vederbörande myndigheter.
Någon utförlig redogörelse för den tekniska utveckling som kännetecknat
den svenska boktryckerikonsten under tidens lopp, kan naturligtvis icke
här komma ifråga, då härtill skulle erfordras stora volymer.
Här kan endast konstateras, att de tekniska landvinningarna på detta
område kommit till de svenska boktryckerierna en smula senare än på en
del andra håll i Europa. Detta dock endast i början. Ty sedan man väl
fått smak på ett nytt förfaringssätt eller användningen av en ny maskin,
har utvecklingen gått med rivande fart.
Som överallt annanstädes användes även i de svenska boktryckerierna
under tre århundraden träpressar. Dessa utbyttes sedermera mot järnpressar,
av Stanhope*typ. 1890 framträdde König med sin första snällpresstyp, i
vilken den 29 november 1814 "Times" trycktes. Det dröjde emellertid ända
till 1829 innan den första snällpressen kom till Sverge. Det var boktryckare
N. M. Lindh i Örebro, som sistnämnda år införskrev en av Applegath &.
Cowpers tryckmaskiner med två cylindrar. År 1835 följde dåvarande
"Stadstidningen" med en encylindrig och senare L. J. Hierta för tryckning
av Aftonbladet samt därefter P. A. Norstedt Söner med tvåcylindriga
maskiner. År 1840 fanns det således endast 3 snällpressar i Sverge.
Handpressarnas antal uppgick 1875 vid 156 tryckerier till 216, det högsta
antal som uppnåddes innan snällpressarnas segertåg började. Snällpres*
sarnas antal, som 1840 uppgick till 3, utgjorde 1870 91, 1875 244 och 1883
296. Under de följande åren blandar den officiella statistiken samman
snällpressarna med sådana digelpressar, som drivas med mekanisk kraft
under den gemensamma benämningen maskinpressar, varför man först 1923
får klart för sig snällpressarnas verkliga antal. De utgjorde 1913 914, 1918
949, 1923 1,204, 1928 1,296, 1933 1,328 och 1935 1,349.
27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
