Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Advokat Forssner inlämnade, till bemötande av svarandeskriftens inne»
håll ett referat av högsta domstolens utlåtande av 28 november 1907 angå»
ende förslag till lag för registrerade föreningar.
Efter överläggning förklarade rätten typografförbundet äga rätt att kära
och svara samt förpliktade det för deri skull att ingå i svaromål. Svarande»
ombudet begärde då uppskov, och målet uppsköts till den 14 oktober.
De övriga målen mot typografförbundet, såväl det av stockholmstidning
garna som de av en del boktryckerier anhängiggjorda, vilket även sönder»
delades, påropades därefter — antalet av
dessa mål kom sålunda att uppgå till ett
trettiotal — och uppskötos till samma dag,
14 oktober, sedan nödiga behörighetshand»
lingar ingivits och rätten i avseende på sva»
randens bestridande att ingå på svaromål,
meddelat samma beslut som i det första
målet.
Förbundet begäres i konkurs.
Boktryckarna voro verkligen icke blyg»
samma när det gällde att söka klämma till
typografförbundet. Icke nog med att de
väckte åtal med yrkande om skadestånd för
förment avtalsbrott, de sökte även förbun»
det i konkurs för en fordran som icke fanns,
d. v. s. den var icke juridiskt konstaterad,
vilket med andra ord vill säga, att den en»
däst existerade i kärandenas egen fantasi.
Detta andra mål förekom ävenledes den 9 september 1909 vid Stockholms
rådhusrätt, men vid andra avdelningen (konkursavdelningen). Samma
kärande som i huvudmålet, nämligen sju dagliga stockholmstidningar och
23 boktryckerifirmor.
I ansökan relaterades, hurusom sökandena undfått stämning å förbundet
med yrkande om skadestånd samt omständigheterna vid kvarstadsförrätt»
ningen, då "kvarstad kunde läggas på egendom till ett värde av endast
några hundra kronor" samt framhölls såsom "uppenbart, att förbundet
svikligen sina borgenärer till förfång avhänt sig och undanskaffat sina till»
gångar".
EMIL OLSSON.
Förbundsrevisor m. m.
309
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
