- Project Runeberg -  Svenska typografförbundet 1887-1936 : ett svenskt fackförbunds historia /
310

(1937) [MARC] Author: Nils Wessel - Tema: Printing and typography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Konkursdomstolen beslöt att målet skulle ånyo förekomma den 23 sep*
tember 1909.

Torsdagen den 23 september handlades alltså för andra gången det av
Stockholms borgerliga tidningar samt ett antal boktryckeriföretag mot
Svenska typografförbundet till rådhusrättens andra avdelning ingivna kon*
kursansökan.

För kärandena hade som förut infunnit sig advokaten Tom Forssner och
för svaranden advokaten Wilh. Hellberg. Rättens ordförande var rådman
John Hammarberg.

Hr Forssner ingav protokoll över stadsfogdarnas i Stockholm och Oskars*
hamn gjorda beslag av typografförbundet tillhörig egendom samt de mellan
Allmänna svenska boktryckareföreningen och Svenska typografförbundet
överenskomna tarifferna för de typografiska yrkena i Sverge.

Hr Hellberg ingav en skrift av samma lydelse som den han förut inlämnat
till femte avdelningen och däri han bestred att typografförbundet kunde
åläggas att ingå i svaromål. Hr Forssner å sin sida ingav en skrift av högsta
domstolens bekanta utlåtande rörande fackföreningars rättsliga ställning,
och rätten meddelade omedelbart föreläggande för typografförbundet att
ingå i svaromål.

Hr Hellberg ingav då på typografförbundets vägnar följande skriftliga
svaromål:

Den ingivna ansökningen är i hög grad obefogad. Vi tveka icke att beteckna densamma
såsom ett förfarande, som överskridit det processrättsligt tillåtna och hemställa vi, huruvida
icke rättegångsbalken 29 kap. här kan vara tillämplig.

För att det åberopade stadgandet i konkurslagen skall vara tillämpligt erfordras först
och främst, att sökanden skall vara borgenär och därjämte borgenär i den bemärkelse, som
avses i berörda stadgande. Det är tydligt, att därtill givetvis icke är tillräckligt att han
uppger sig vara borgenär eller önskar bliva det, utan det fordras självfallet, att en fordran
verkligen på ett konstitutivt sätt föreligger, såsom ett tydligt och klart faktum, även om
fordringen icke i och för sig nått en sådan fulländning, att den kan anses vara både klar
och förfallen, på sätt i 3 § förutsättes. Såsom exempel på sådana fordringar, som kunna
ifrågasättas att läggas till grund för en ansökan enligt 2 §, är en icke laga kraftvunnen
dom eller ett klart men icke till betalning förfallet skuldebrev. Att uppgiva kravet på att
fordringen skall vara på ett konstitutivt sätt bestämd vore att uppgiva både vad språkbruket
inlägger i ordet borgenär och i all synnerhet vad konkurslagen i förevarande fall måste
inlägga i detsamma, då ett så våldsamt ingrepp i en persons personliga frihet och ekonomi,
som hans försättande i konkurs innebär, ej kan tillåtas på lösliga grunder.

I detta fall ha sökandena ingen annan grund för sitt borgenärsskap än att de vid annan
avdelning av rådhusrätten anhängiggjort talan med yrkande om skadestånd för ett förment

310

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 14 14:35:24 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/styf36/0310.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free