Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
arbetsstriden kostat vårt land och huru denna förlust skall kunna med anspråk på tillför»
litlighet uppdelas mellan de olika näringsgrenarna, ännu svårare att angiva den sannolika
förlusten för ett visst fack. Så mycket har emellertid redan kunnat konstateras, att även
sådana yrken, som icke tillhört de stridande organisationerna, utan hållits utanför den
egentliga striden, rönt ett synnerligen kännbart inflytande av densamma och av osäker*
heten inom affärslivet. Och huruvida tidningsföretagen lidit några förluster genom typo*
grafernas arbetsnedläggelse utöver den minskning i intäkter, som enbart storstrejken skulle
tillskyndat dem, torde vara ovisst.
Vad först beträffar minskningen i annonsmängden, är naturligtvis en sådan minskning
påvisbar. Mindre lätt att påvisa är däremot, huru*
vida typografernas deltagande i storstrejken varit
anledningen därtill, och fullständigt omöjligt torde
det vara att utreda, huruvida verkligen de avvisade
annonsörerna icke efter storstrejken återkommit.
Ostridigt torde det vara, att då den stora arbetskon*
flikten kostat samhället miljoner genom förlorade
arbetsdagar och minskad produktion, detta måste i
eminent grad öva inflytande på just affärslivet och
dess inbördes kampmedel, annonseringen. Ty det
är givet, att annonseringen står uti viss proportion
till produktion och konsumtion, eller med andra ord
till livaktigheten på arbetsmarknaden. Under den
stora arbetskonflikten var produktionen så gott som
hämmad och affärslivet matt. Affärsmannen torde
hava haft mindre intresse för dagens vinning än för
den stora frågan, när det för honom olidliga till*
ståndet skulle upphöra och de normala förhållan*
dena återinträda. Det torde icke vara för mycket
att säga, att den stora stridens utgång utgjorde
huvudintresset för de flesta och att vinstbegäret,
omsatt i trycksvärta, något fick maka åt sig inför
det väldiga skådespelet av samhället i inbördes
kamp.
Vad därefter beträffar kostnaderna för tidningens tryckning under typografstrejken, synes
det egendomligt, att desamma äro obetydligt lägre än den kostnad som utgår under nor*
mala förhållanden, ehuru enligt bolagets egna uppgifter tidningen under flera dagar icke
utkommit, samt då den utkom, presenterade sig uti ett obetydligt format. Det finns anled*
ning förmoda, att arbetskostnaderna beräknats på ett helt annat sätt under typografstrejken
än under normala förhållanden.
Man kan icke värja sig för den misstanken, att bolaget velat se sig för mycket till godo
uti förhoppningen om, att någon annan skulle betala krigskostnaderna, detta särskilt då
man betraktar posterna "vivre och logi för de arbetande" och "omkostnader för bevak*
ningen". Augusti månad 1909 synes hava varit en gyllene tid för icke blott en helt plötsligt
av arbetslust gripen ungdom ur de högre samhällsklasserna, utan även för ett flertal för*
olyckade existenser, vilka båda måhända jämnstarka grupper, ledda av ett egoistiskt begär
322
TH. ASKLUND.
Förbundsrevisor m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
