Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
budens deltagande i storstrejken. Vi hemställa jämväl om utredning, huruvida, därest
typografstrejk icke utbrutit, tidningsbudens deltagande i storstrejken icke skulle hava tills
skyndat tidningen förluster, som nu debiterats förbundet.
Det har naturligtvis icke varit vår mening att i detalj ingå på en granskning av räknins
gens poster, vartill framdeles bliver tillfälle, utan har det varit vår avsikt att redan nu
framhålla nödvändigheten av en kursförändring med avseende på bevisningen, därest den
genom typografernas arbetsnedläggelse påstådda lidna förlusten skall kunna anses till
omfånget styrkt.
Svenska typografförbundet g:m Wilhelm Hellberg."
På kärandesidan begärdes uppskov för att ta del av svarandens invänds
ningar. Med bifall härtill utsattes målet att ånyo förekomma den 3 mars.
— Sista rättegången i målet var den 14 juli 1910. Parterna inställde sig
även då genom samma ombud som förut. För förhandlingarna vid detta
tillfälle föreligger följande referat:
Från såväl kärandes som svarandesidan inlämnades skrivelser, vari käros
och svaromålen slutfördes.
Herr Hellbergs inlägg utgjordes av en tryckt broschyr, omfattande 80
sidor och bärande titeln "Hava kollektivavtalen rättslig verkan mot facks
föreningarna?"
I denna skrift, som behandlar ett ämne, som ej förut blivit behandlat på
svenskt språk, konstaterar hr Hellberg inledningsvis att situationen nu är
en annan än för ett år sedan, då rättegångarna väcktes mot typografförbuns
det. Då var det den mot arbetarna uppjagade, konstlade indignationen,
som drev sitt spel, nu stå kärandena i målet mot typografförbundet "endast
inför det nakna problemet om det kollektiva avtalets natur och rättsverks
ningar".
Efter att därefter hava antytt, hurusom lösningen av det kollektiva avs
talets problem förutsätter ytterlig samvetsgrannhet och en vördnad inför
de sociala frågorna, som å motsidan föga kommit till synes, heter det "att
det kollektiva avtalet är ett av det sociala utvecklingsarbetets främsta frukter
och reser sig såsom ett monument över miljoner arbetande mäns och kvins
nors enade strävan, över miljoners svält, nöd och sociala elände. Det är
därför det är så svårt att betrakta det enbart med teoretikerns ögon."
Härefter kommer författaren in på de olika teorierna, särskilt de franska
vetenskapsmännens undersökningar om det kollektiva avtalets natur, pås
visar hurusom dessa i likhet med den tyska rättsvetenskapen komma till det
resultat, att det kollektiva avtalet icke låter sig bestämmas med tillhjälp av
förut befintliga avtalsformer. Efter att hava lämnat en kort översikt över
324
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
