Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samtliga dessa teorier polemiserar författaren över den godtyckligt kombi*
nerade teori, som ligger till grund för kärandens yrkande i målet mot typo*
grafförbundet, ävensom uti det sista regeringsförslaget till lag om kollektiv*
avtal. Regeringens påstående, att kollektivavtalet skulle vara förbindande
för organisationerna kan — förklarar hr Hellberg — icke tagas på allvar.
"Medan rättsdoktrinen uti årtionden sökt belysa problemet om kollektivs
avtalets karaktär med det odlade tankelivets skarpaste och finaste ljus, som
trängt in i problemets sköraste detaljer, möter oss här en väldig strålkastare
från en kryssare, som bländar ... men icke upplyser."
Efter en grundlig kritik över regeringsförslagets brist på ledande princip,
förklarar hr Hellberg det lönlöst, att utreda kollektivavtalets juridiska karak*
tär med hittills erkända avtalsformer. "Nyckeln till problemet hänger på en
sociahekonomisk krok och icke på jurisprudensens framräckta pekfinger."
Emellertid kunde det ifrågasättas, heter det vidare, huruvida icke det kol*
lektiva avtalet kunde hava rättskraft, ehuru det är en väsentligen ny avtals*
form. Men då stöter man på det hinder, att hela vårt rättssystem är upp*
byggt på den romerska avtalsläran, som förutsätter viljans överensstäm*
melse hos tvenne personer för att ett avtal rättsligen skall kunna komma till
stånd. Ifråga om kollektivavtalet kan man däremot icke tala om en vilje*
överensstämmelse mellan tvenne personer utan man kommer nu in på någon*
ting för vår hittills gällande avtalslära främmande och konturlöst, en s. k.
kollektiv avtalsvilja, som innebär ingenting mindre än en fullständig revolu*
tion mot hittills gällande rättsgrundsatser.
Med hänvisning till jämväl utländsk rätt kommer författaren sålunda till
det resultatet, att det kollektiva avtalet icke har rättsligt bindande verkan
mot de avtalsslutande organisationerna utan endast karaktären av ett sam*
förstånd, som har verkan, så länge det av vederbörande respekteras.
Då uppstår frågan huruvida en i kollektivavtalet intryckt bestämmelse om
strejkförbud har rättslig verkan. Först och främst gäller då, att om det
kollektiva avtalet uti sin hjärtpunkt, lönefrågan, saknar rättslig verkan, så
gäller detta naturligtvis även de överenskommelser, som ligga uti institutets
pereferi. Ur denna synpunkt har strejkklausulen ingen rättslig verkan.
Men man kan även fråga sig, huruvida icke strejkförbudet innebär ett fack*
föreningens eget åtagande på sidan om kollektivavtalet. Så anser författa*
ren icke vara fallet, därest det icke uttryckligen är sagt, att fackföreningen
här ställer sig framför sina medlemmar. Ett sådant åtagande brukar emel*
lertid aldrig förekomma i kollektivavtalen och sålunda är strejkklausulen
även ur denna synpunkt icke rättsligt bindande.
325
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
