Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ytterligare konstateras det, att det fordras en uttrycklig utfästelse från
fackföreningen att svara för all den skada, som en strejk kan tillskynda
motparten, för att skadeståndsplikt skall föreligga samt slutligen att kollek»
tivavtalet har ett i övrigt bindande avtals form, d. v. s. är av parterna god»
känt och underskrivet.
Skriften utmynnar i det yrkandet, att käromålet till alla delar ogillas.
Dessutom anförde hr Hellberg muntligen, att kärandena genom utsända
cirkulär avskedat de arbetare, som icke följt uppmaningen att på viss dag
inställa sig till arbete och att den skada, som de efter denna dag vållats, vore
kärandens ensak.
Rätten beslöt meddela dom i målet måndagen den 13 oktober.
Utslag i skadeståndsmålet: Frikännande.
Rådhusrätten tog sig en funderare på tre månader för att avkunna ut»
slaget. Detta var icke så underligt, ty materialet var mycket vidlyftigt.
Protokollet omfattade nämligen omkring 5,000 maskinskrivna sidor.
Utslaget avkunnades den 13 oktober 1910 och var av följande lydelse:
Med avseende på arten och innehållet av de s. k. tariff» eller kollektiv»
avtalen finner rätten det icke i allmänhet kunna antagas, att de i dylika
avtal deltagande arbetare» och arbetsgivareorganisationerna, vilkas ändamål
och verksamhet icke vore av omedelbart ekonomisk natur, med avtalen
åsyftade att organisationerna, betraktade såsom i förhållande till sina med»
lemmar självständiga sammanslutningar, skulle genom avtalen för egen del
förvärva rättigheter eller ikläda sig skyldigheter av ekonomisk art.
Beträffande ifrågavarande, mellan representanter för svaranden såsom
organisation för arbetarna inom de typografiska yrkena i Sverge å ena sidan
samt representanter för Allmänna svenska boktryckareföreningen såsom
organisation för tryckeriidkarna i riket å andra sidan den 21 december 1908
ingångna överenskommelse, vilken vore att hänföra till avtal av ovannämnda
slag, förefinnes icke heller, enligt rättens uppfattning, anledning att mot
svarandens bestridande antaga, att typografförbundets representanter vid
överenskommelsens ingående åsyftat, att förbundet skulle genom överens»
kommelsen eller den därvid fogade s. k. strejkklausulen komma i något
rättsligt förhållande till Allmänna svenska boktryckareföreningen eller där»
till anslutna arbetsgivare. Så vitt visats, kunde ej heller på annan grund
något rättsligt förhållande ha ansetts uppstått mellan parterna genom över»
enskommelsen i fråga.
326
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
