Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Uttaxeringens storlek bestämmes av överstyrelsen och de valda underhandlarna.
§ 7. Tillkännagivande om strejk, blockad eller bojkott får ej utfärdas utan förbunds»
styrelsens godkännande. Förbundets medlemmar hava ej skyldighet eller rättighet att
ställa sig till efterrättelse blockad» eller bojkottmeddelande, som icke utfärdats av förbunds»
styrelsen.
§ 8. Sedan arbetet nedlagts eller arbetsplats förklarats i blockad, skall avdelning tillse, att
ingen där upptager arbetet förrän uppgörelse träffats eller konflikten förklarats avslutad.
Envar, som dessförinnan upptager arbetet på sådan plats, betraktas som blockadbrytare
och skall till förbundet lämnas meddelande om dennes namn och för medlem även med»
lemsnummer.
§ 9. Om medlem på grund av sin verksamhet för organisationen avskedas eller till
följd av trakassering från arbetsgivarens sida tvingas att uppsäga sin anställning, kan
denne, efter tillstyrkan av avdelningsstyrelsen, av förbundsstyrelsen tillerkännas under»
stöd. Innan medlem uppsäger sin anställning skall dock avdelningsstyrelsens medgivande
härtill inhämtas.
§ 10. Rättshjälp kan av förbundsstyrelsen tillerkännas medlem, som för hävdande av
sina intressen gent emot arbetsgivare nödgats vidtaga rättsliga åtgärder eller i egenskap
av medlem blir invecklad i rättegång.
Rättshjälp kan även för samma ändamål tillerkännas medlems rättsinnehavare, om med»
lem själv är oförmögen att föra talan.
Ansökan om rättshjälp inlämnas till avdelningsstyrelsen, som jämte sitt yttrande vidare
befordrar den till förbundsstyrelsen och samtidigt lämnar noggrann redogörelse för tvisten.
Innan förbundsstyrelsens beslut inhämtas, må inga åtgärder vidtagas.
Genom beslut å 1892 års förbundsmöte blev avgiften till reservfonden
fr. o. m. 1893 obligatorisk med 5 öre i veckan för varje förbundsmedlem.
Vid detta belopp bibehölls reservfondsavgiften till 1 januari 1906, då den
efter allmän omröstning bestämdes till 26 öre i veckan för helt och 13 öre
för halvt betalande medlem. Då vid 1910 års förbundsmöte beslöts bil»
dandet av en medlemmarnas egen garantifond — i vilken varje medlem
skulle med respektive 50 och 25 öres kontingent pr vecka insätta 200 kronor
— nedsattes avgiften till reservfonden till respektive 6 och 3 öre pr helt och
halvt betalande medlem. Vid 1916 års förbundsmöte skedde ytterligare
nedsättning, nämligen till 3 och 1 V2 öre. Vid detta belopp höllos avgifterna
till reservfonden ända till 1922 års ingång, då desamma höjdes till respek»
tive 50 och 25 öre.
Vid 1924 års förbundsmöte beslöts en höjning till 60 och 30 öre, 1927
skedde en ytterligare höjning till respektive 75 och 37 V2 öre, medan 1930
avgiften sattes till 55 och 27 V2 öre och vid detta belopp bibehölls den till
1936 års förbundsmöte som bestämde respektive 40 och 20 öre.
Beträffande reservfondens verksamhet under de år den existerat, hän»
visas till närstående tabell. (Tab. VI.)
399
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
