- Project Runeberg -  Svenska typografförbundet 1887-1936 : ett svenskt fackförbunds historia /
611

(1937) [MARC] Author: Nils Wessel - Tema: Printing and typography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

arbetareorganisationerna. Nu torde det emellertid icke kunna förnekas, att de svenska
fackorganisationernas — jämväl Svenska typografförbundets — medlemmar till så över»
vägande del äro socialdemokrater, att ett avståndstagande från dem helt enkelt icke kan
ske, därest man verkligen vill genom fackföreningsrörelsen uträtta någonting. Vi må ha
vilken uppfattning som helst om det slutliga målet. I det dagliga arbetet för förbättrandet
av sina levnadsvillkor måste arbetarna, socialister och ickessocialister, gå hand i hand för
att kunna nå något resultat. Jag har heller aldrig, åtminstone under de senare åren,
förmärkt, att inom förbundet den uppfattningen gjorts gällande, att en kamrats socialistiska
åskådning skulle göra honom olämplig eller omöjlig att samarbeta med, och sak samma
är naturligtvis förhållandet, när det gäller samverkan mellan olika organisationer.

Nu torde någon göra den invändningen, att det dock är en väsentlig skillnad härvidlag,
ty inom förbundet har man hittills kunnat stå politiskt neutral, men genom en anslutning
till landsorganisationen kommer man i ett visst avhängighetsförhållande till de övriga, till
huvudsak socialdemokratiska fackorganisationerna. Beträffande denna invändning kan
man inte ens säga, att den är sanning med modifikation. En stor del av förbundets
avdelningar äro verkligen sedan länge anslutna till socialdemokratiska arbetarepartiet —
vadan man på dessa platser icke kan tillhöra förbundet utan att samtidigt vara medlem
av nämnda parti — och en hel del andra avdelningar skulle sannolikt också redan, i
enlighet med flertalet medlemmars åskådning, ha ingått i partiet, därest icke den meningen
med allt större styrka gjort sig gällande, att den fackliga och politiska arbetarerörelsen böra
vara skilda åt. Således innebär det icke alls någon garanti för hävdandet av förbundets
icke»socialistiska medlemmars politiska neutralitet, om förbundet står utom landsorganisa»
tionen. Beträffande det avhängighetsförhållande, vari förbundet skulle komma till de övriga
anslutna förbunden, kommer detta att uteslutande inskränka sig till den ömsesidighet i
understödsfrågor, som finnes angiven i landsorganisationens stadgar, och kommer naturs
ligtvis icke att i minsta mån influeras av de respektive förbundens medlemmars politiska
uppfattning, lika litet som det kan vara tal om, huruvida den eller den medlemmen är
socialist eller ej, när det gäller att avgöra hans rättigheter eller skyldigheter inom vårt
eget förbund.

Alla betänkligheter mot att rösta för en anslutning, därför att detta skulle innebära ett
erkännande eller stöd åt en socialpolitisk åskådning, vilken man ej delar, äro således full*
komligt grundlösa. Det står så tydligt uttryckt i landsorganisationens stadgar, att dess
uppgift är att giva styrka åt den svenska arbetarerörelsen i dess fackliga strävanden, så
att därom skulle icke någon missuppfattning behöva göra sig gällande.

Med det faktum för ögonen, att landsorganisationen är en sammanslutning av fack»
organisationer till skapandet av ömsesidig trygghet, gäller det då att se till, huruvida det
kan vara lämpligt för vårt förbund att ansluta sig till densamma.

Helt visst finnes en del medlemmar inom förbundet, som mena, att vi kunna vara oss
själva nog. De resonnera därvid som så, att vi hittills rett oss utan någon hjälp av andra,
och dessutom, mena de, ha vi ju så mycket pengar, att vi nog klara oss, ty en eventuell
allmän arbetsnedläggelse inom vårt yrke kan nog inte bli så långvarig.

Det skulle naturligtvis icke vara klokt att härvidlag vare sig förringa eller överdriva vår
egen styrka — som ju dock ytterst är relativ, d. v. s. beroende av våra motståndares —
eller att närmare skärskåda chanserna vid en eventuell kraftmätning, vadan vi saklöst
kunna lämna den frågan åsido, isynnerhet som det alltid är vanskligt att profetera. Så

611

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 14 14:35:24 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/styf36/0611.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free