Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Kampen för att skapa ett socialdemokratiskt arbetarparti i Ryssland. (1883—1901) - 3. Början av Lenins revolutionära verksamhet. ”Kampförbundet för arbetarklassens befrielse” i Petersburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i Samara. Redan då frapperades alla av Lenins kunskaper i
marxismen.
I slutet av 1893 flyttade Lenin över till Petersburg. Redan de
första gångerna han uppträdde, gjorde han ett starkt intryck på
deltagarna i de marxistiska cirklarna i Petersburg. En ovanligt
djupgående kunskap om Marx, förmåga att tillämpa marxismen
på den tidens ekonomiska och politiska situation i Ryssland, en
glödande, orubblig tro på arbetarsakens seger, en utomordentlig
organisationstalang — allt detta gjorde Lenin till
Petersburgsmarxisternas erkända ledare.
De upplysta arbetare, vilkas studier Lenin ledde i cirklarna,
hyste en varm kärlek till honom.
"Våra lektioner — berättade arbetaren Babusjkin i sina minnen
om Lenins föreläsningar i arbetarcirklarna — var ytterst livliga
och intressanta, vi var alla mycket nöjda med dessa lektioner och
beundrade alltid vår föreläsares klokhet."
År 1895 sammanslöt Lenin alla marxistiska arbetarcirklar i
Petersburg (det fanns redan omkring 20 sådana) till en
organisation, "Kampförbundet för arbetarklassens befrielse". Härmed
förberedde han det revolutionära marxistiska arbetarpartiets
bildande.
Lenin ställde som uppgift för "Kampförbundet" att sluta intimare
kontakt med arbetarnas massrörelse och politiskt leda densamma.
Lenin föreslog att man skulle övergå från marxistisk propaganda
bland ett litet antal upplysta arbetare, samlade i
propagandacirklar, till aktuell politisk agitation bland arbetarklassens breda
massor. Denna omställning till massagitation hade den största
be-betydelse för arbetarrörelsens fortsatta utveckling i Ryssland.
Under 90-talet inträdde en uppsvingsperiod inom industrin.
Antalet arbetare ökade. Arbetarrörelsen stärktes. Från 1895 till 1899
strejkade, enligt ofullständiga uppgifter, minst 221.000 arbetare.
Arbetarrörelsen formade sig till en betydande kraft i landets
politiska liv. Livet själv bekräftade marxisternas åsikter, vilka de
hävdade i kampen mot "de folkliga", om arbetarklassens ledande
roll i den revolutionära rörelsen.
24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
