Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Rysslands Socialdemokratiska Arbetarpartis bildande. Uppkomsten av bolsjevikernas och mensjevikernas fraktioner inom partiet. (1901—1904) - 3. Rysslands Socialdemokratiska Arbetarpartis andra kongress. Programmets och stadgarnas antagande och det enhetliga partiets bildande. Meningsskiljaktligheterna på kongressen och uppkomsten av två riktningar inom partiet: den bolsjevikiska och den mensjevikiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i partiet, men ansåg inte deltagande i en av partiets
organisationer vara villkor för partimedlemsskap, utan hävdade att en
partimedlem inte behöver vara medlem i en av partiets organisationer.
Lenin betraktade partiet som en organiserad trupp, vars
medlemmar inte räknar sig själva till partiet, utan tas in’ i partiet
genom en av dess organisationer och följaktligen underkastar sig
partidisciplinen, medan Martov betraktade partiet som någonting
i organisatoriskt avseende formlöst, vars medlemmar själva
räknar sig till partiet och följaktligen inte är skyldiga att underkasta
sig partidisciplinen, såvida de inte tillhör någon av partiets
organisationer.
I olikhet med den leninska formuleringen öppnade således
Mar-tovs formulering dörrarna på vid gavel för oståndaktiga
ickeproletära element. Inför den borgerligt-demokratiska revolutionen
fanns det bland de borgerliga intellektuella sådana personer, som
för en tid hyste sympatier för revolutionen. De kunde någon gång
till och med göra partiet någon mindre tjänst. Men dessa personer
komme inte att inträda i organisationen, underkasta sig
partidisciplinen, utföra uppdrag åt partiet, de komme inte att utsätta sig
för de faror, som var förknippade med detta. Och dylikt folk
föreslog Martov och de andra mensjevikema att man skulle räkna
som partimedlemmar, att man skulle ge dem rätt och möjlighet
att utöva inflytande på partiets angelägenheter. De föreslog till
och med att man skulle ge varje strejkande rätt att "räkna" sig
som medlem av partiet, ehuru också icke-socialister, anarkister
och socialistrevolutionärer deltog i strejkerna.
Resultatet blev att martovarna —. i stället för det helgjutna,
fast organiserade kampparti, för vilket Lenin och hans anhängare
kämpade på kongressen — ville ha ett brokigt, lösligt, formlöst
parti, som ej skulle kunna vara ett kampparti redan därför, att
det skulle omfatta olika riktningar och inte kunde ha en fast
disciplin.
Emedan de oståndaktiga iskraiterna lösgjorde sig från de fasta
iskraiterna och slöt förbund med centrum samt emedan de öppna
opportunisterna anslöt sig till dem, fick Martov övertaget i denna
56
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
