Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Mensjevikerna och bolsjevikerna under det rysk-japanska krigets och den första ryska revolutionens period (1906—1907) - 2. Arbetarnas politiska strejker och demonstrationer. Böndernas revolutionära rörelse växer. Upproret på pansarkryssaren ”Potemkin”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
enhet av tsarens militärstyrkor gick över på revolutionens sida.
Detta uppror gjorde tanken på arméns och flottans anslutning
till arbetarklassen, till folket, alltmera förståelig och förtrogen
för arbetar-, bonde- och särskilt för soldat- och matrosmassorna
själva.
Arbetarnas övergång till politiska masstrejker och
demonstrationer, bonderörelsens stärkande, de väpnade sammanstötningarna
mellan folket å ena sidan och polisen och militären å den andra
samt slutligen upproret inom Svartahavsflottan — allt detta
vittnade om, att betingelserna för folkets väpnade uppror höll på att
mogna. Denna omständighet tvang den liberala bourgeoisin att
på allvar sätta sig i rörelse. Den liberala bourgeoisin, som själv
fruktade revolutionen men på samma gång skrämde tsaren med
revolution, sökte schackra med tsaren mot revolutionen och ställde
krav på små reformer "för folket", för att "lugna" folket, för
att splittra revolutionens krafter och därmed förebygga
"revolutionens fasor". "Man måste avskära jord till bönderna, annars
kommer de att skära halsen av oss", sade de liberala godsägarna.
Den liberala bourgeoisin beredde sig att dela makten med tsaren.
"Proletariatet kämpar, men bourgeoisin smyger sig till makten",
skrev Lenin vid denna tid om arbetarklassens taktik och den
liberala bourgeoisins taktik.
Tsarregeringen fortsatte att undertrycka arbetarna och
bönderna med rasande grymhet. Men den kunde ej undgå att se, att det
var omöjligt att komma tillrätta med revolutionen endast med
hjälp av våldsåtgärder. Därför började den att vid sidan av
våldsåtgärderna tillgripa manöverpolitik. Med hjälp av sina
provokatörer började den å ena sidan hetsa Rysslands folk mot varandra,
organiserade judepogromer och blodiga fejder mellan armenierna
och tatarerna. Å andra sidan lovade den inkalla en
"representationsinstitution" i form av en Semskijkongress1 eller en Riksduma
samt uppdrog åt minister Bulygin att utarbeta förslag till en
sådan duma, dock med det förbehållet att duman ej skulle ha lag-
1 Församling av st&ndsrepresentanter, som på 1500- och 1600-talet
då och då inkallades av regeringen till rådslag. — övera.
79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
