Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Mensjevikerna och bolsjevikerna under det rysk-japanska krigets och den första ryska revolutionens period (1906—1907) - 3. De taktiska meningsskiljaktigheterna mellan bolsjevikerna och mensjevikerna. Partiets tredje kongress. Lenins bok ”Socialdemokratins två taktiska linjer i den demokratiska revolutionen”. Det marxistiska partiets taktiska grundvalar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en enhetlig och genomtänkt marxistisk taktik för
socialdemokratin.
Men på grund av mensjevikernas opportunism och
splittringsverksamhet var Rysslands socialdemokrati vid denna tid splittrad
i två fraktioner. Sprängningen kunde ännu inte anses fullständig,
och de två fraktionerna utgjorde formellt ännu inte två olika
partier, men t verkligheten påminde de mycket om två skilda partier,
vilka hade sina egna centra och sina egna tidningar.
Till att fördjupa splittringen bidrog också den omständigheten,
att mensjevikerna till sina gamla meningsskiljaktigheter med
partimajoriteten i de organisatoriska frågorna fogade nya
meningsskiljaktigheter — nämligen i de taktiska frågorna.
Frånvaron av ett enhetligt parti ledde till, att det inte heller
fanns någon enhetlig partitaktik.
En utväg ur läget kunde man finna genom att omedelbart
inkalla den tredje ordinarie partikongressen, på densamma
fastställa en enhetlig taktik och förplikta minoriteten att ärligt
genomföra kongressens beslut, att underordna sig
kongressmajoritetens beslut. Just denna utväg föreslog också bolsjevikerna för
mensjevikerna. Men mensjevikerna ville inte ens höra talas om
den tredje kongressen. Då bolsjevikerna ansåg det vara
brottsligt att längre låta partiet vara utan en taktik, som godkänts av
partiet och var bindande för alla partimedlemmar, beslöt de att
själva ta initiativet till tredje kongressens inkallande.
Till kongressen inbjöds alla partiorganisationer, såväl de
bol-sjevikiska som de mensjevikiska. Men mensjevikerna vägrade att
deltaga i tredje kongressen och beslöt att inkalla en egen
kongress. De kallade sin kongress för en konferens, då det visade sig,
att de hade endast få delegater, men i själva verket var det en
kongress, det var mensjevikernas partikongress, vars beslut
ansågs bindande för alla mensjeviker.
I april 1905 inkallades i London Rysslands Socialdemokratiska
Arbetarpartis tredje kongress. Till kongressen anlände 24
delegater från 20 bolsjevikiska kommittéer. Alla betydande
partiorganisationer var representerade.
6 SUKP(b) :s historia.
81
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>