Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Mensjevikerna och bolsjevikerna under det rysk-japanska krigets och den första ryska revolutionens period (1906—1907) - 3. De taktiska meningsskiljaktigheterna mellan bolsjevikerna och mensjevikerna. Partiets tredje kongress. Lenins bok ”Socialdemokratins två taktiska linjer i den demokratiska revolutionen”. Det marxistiska partiets taktiska grundvalar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tet vid slutet av den borgerliga revolutionen för direkt övergång
till den socialistiska revolutionen — teorin om den
borgerligt-demokratiska revolutionens överväxande i den socialistiska
revolutionen.
Vid utarbetandet av denna nya inställning stödde sig Lenin för
det första på Marx’ kända tes om den oavbrutna revolutionen,
som han uttalade i "Centralledningens cirkulär till
Kommunisternas Förbund" i slutet av 1840-talet och för det andra på Marx’
bekanta tanke om nödvändigheten att förena den revolutionära
bonderörelsen med den proletära revolutionen, vilken Marx
uttalade i ett brev till Engels 1856, där han sade: "The whole thing in
Germany (hela saken i Tyskland) kommer att bero av
möjligheten to back the Proletarian revolution by some second edition of
the Peasanfs war" (att understödja den proletära revolutionen
med något slags andra upplaga av bondekriget). Men dessa Marx’
geniala tankar blev sedan inte vidare utvecklade i Marx’ och
Engels’ arbeten, och II Internationalens teoretiker gjorde allt för
att gravlägga dem och överlämna dem åt glömskan. Uppgiften
att dra fram Marx’ glömda satser i dagsljuset och fullständigt
återställa dem föll på Lenins lott. Men då Lenin återställde dessa
Marx’ satser, inskränkte han sig inte — och kunde ej göra det —
till att blott upprepa dem, utan han utvecklade dem vidare och
inarbetade dem i den socialistiska revolutionens helgjutna teori,
i det han införde ett nytt moment som ett obligatoriskt moment i
den socialistiska revolutionen — förbundet mellan proletariatet
och de halvproletära elementen i stad och på land som
förutsättning för den proletära revolutionens seger.
Denna inställning slog den västeuropeiska socialdemokratins
taktiska positioner i spillror, vilken utgick ifrån att
bondemassorna, däribland också de fattiga bondemassorna, efter den
borgerliga revolutionen ovillkorligen måste lämna densamma och att till
följd därav en långvarig avbrottsperiod måste inträda efter den
borgerliga revolutionen en lång "stiltje"-period på 50—100 år,
om ej mer, under vilken proletariatet "fredligt" kommer att utsu-
96
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
