Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Mensjevikerna och bolsjevikerna under det rysk-japanska krigets och den första ryska revolutionens period (1906—1907) - 5. Det väpnade decemberupproret. Upprorets nederlag. Revolutionens återtåg. Den första Riksduman. Partiets fjärde (förenings)-kongress
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5. DET VÄPNADE DECEMBERUPPRORET.
UPPRORETS NEDERLAG. REVOLUTIONENS ÅTERTÅG.
DEN FÖRSTA RIKSDUMAN. PARTIETS FJÄRDE
(FÖRENINGS-) KONGRESS.
Under oktober och november 1905 fortsatte massornas
revolutionära kamp att växa med väldig kraft. Arbetarstrejkerna
pågick fortfarande.
Hösten 1905 antog böndernas kamp mot godsägarna stort
omfång. Bonderörelsen omfattade över en tredjedel av landets alla
härad. I Saratovs, Tambovs, Tjernigovs, Tiflis’, Kutais’ och några
andra guvernement uppstod verkliga bondeuppror. Men
bondemassornas anstorm var ändå inte tillräcklig. Det fattades
bonderörelsen organisation och ledning.
Också bland soldaterna ökade oroligheterna i en rad städer:
Tiflis, Vladivostok, Tasjkent, Samarkand, Kursk, Suchum,
Warszawa, Kiev, Riga. I Kronstadt utbröt uppror och likaså bland
Svartahavsflottans matroser i Sevastopol (i november 1905). Men
då dessa uppror var spridda, slogs de ned av tsarismen.
Anledningen till upproren i de enskilda delarna av armén och
flottan var ofta officerarnas ytterst brutala uppträdande, den
dåliga utspisningen ("ärtrevolter") o. s. v. Massan av de
revolterande matroserna och soldaterna var ännu ej klart medvetna om
nödvändigheten att störta tsarregeringen, att energiskt fortsätta den
väpnade kampen. De revolterande matroserna och soldaterna var
ännu alltför fredligt och godmodigt sinnade, ofta begick de felet
att frigiva de officerare, som inspärrats vid upprorets början, och
lät sig lugnas av befälets löften och övertalningar.
Revolutionen hade kommit ända fram till det väpnade
upproret. Bolsjevikerna kallade massorna till väpnat uppror mot tsaren
och godsägarna och förklarade dem, att det var oundvikligt. Utan
rast eller ro förberedde bolsjevikerna det väpnade upproret.
Revolutionärt arbete bedrevs bland soldaterna och matroserna,
militära partiorganisationer bildades inom armén. I flera städer
bildades arbetarkampgrupper, vars medlemmar lärde sig bruka
vapnen. Det organiserades inköp av vapen i utlandet, vilka hemligt
103
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
