Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Mensjevikerna och bolsjevikerna under det rysk-japanska krigets och den första ryska revolutionens period (1906—1907) - 6. Första Riksdumans fördrivande. Andra Riksdumans inkallande. Partiets femte kongress. Andra Riksdumans fördrivande. Orsakerna till den första ryska revolutionens nederlag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
straffexpeditionernas pogromverksamhet över hela landet och
förkunnade sitt beslut att inom närmaste framtiden inkalla andra
Riksduman. Det var tydligt att tsarregeringen blev allt fräckare.
Den fruktade inte längre revolutionen, då den såg att
revolutionen befann sig i avtagande.
Bolsjevikerna stod inför uppgiften att avgöra frågan om
deltagande i andra Riksduman eller bojkott mot den. Då bolsjevikerna
talade om bojkott, menade de i allmänhet en aktiv bojkott och inte
helt enkelt att man passivt skulle avhålla sig från deltagande i
valen. Bolsjevikerna betraktade den aktiva bojkotten som ett
revolutionärt medel att varna folket mot tsarens försök att leda
folket från den revolutionära vägen in på den tsaristiska
"författningens" väg, och som ett medel att omintetgöra ett sådant
försök och organisera en ny anstorm av folket mot tsarismen.
Erfarenheten av bojkotten mot den bulyginska duman hade
visat att bojkotten "var den enda riktiga taktiken, som helt
bestyrkts av händelserna". (Lenin, Saml. verk. b. X, s. 27.) Denna
bojkott var lyckad, då den inte endast varnat folket för faran
att råka in på tsarförfattningens väg, utan också omintetgjort
duman innan den hunnit se dagens ljus. Den var lyckad därför att
den genomfördes under revolutionens växande uppsving samt
stödde sig på detta uppsving, och inte under revolutionens
avtagande, ty endast under det revolutionära uppsvingets
förhållanden är det möjligt att spränga duman.
Bojkotten mot witteska duman, det vill säga den första duman,
genomfördes efter decemberupprorets nederlag, då tsaren stod
som segrare, det vill säga då man kunde tänka sig att
revolutionen skulle börja ebba ut.
"Men — skrev Lenin — det är självklart, att det då ännu
inte fanns grund för att anse denna seger (tsarens — Red.) för
en avgörande seger. Decemberupproret 1905 fann sin
fortsättning i en hel rad spridda och partiella militära uppror och
strejker sommaren 1906. Parollen om bojkott mot den witteska
duman var en kampparoll för att koncentrera och förallmänliga
dessa uppror." (Lenin, Saml. verk, b. XII, s. 20.)
112
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
