Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Mensjevikerna och bolsjevikerna under det rysk-japanska krigets och den första ryska revolutionens period (1906—1907) - Kort sammanfattning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utveckling. Några år av revolution klargjorde det, som ej hade kunnat
klargöras under de föregående årtiondena, då fredliga
utvecklingsförhållanden rådde.
Revolutionen avslöjade, att tsarismen är folkets dödsfiende, att
tsarismen liknar den puckelryggige, vilken endast graven kan
räta ut.
Revolutionen visade, att den liberala bourgeoisin inte söker
förbund med folket, utan med tsaren, att den är en
kontrarevolutionär kraft och att en överenskommelse med den är detsamma som
en förbrytelse mot folket.
Revolutionen visade, att endast arbetarklassen kan vara den
borgerligt-demokratiska revolutionens ledare, att endast den är i
stånd att tränga ut den liberala kadettbourgeoisin, frigöra
bönderna från dess inflytande, slå ned godsägarna, slutföra
revolutionen och röja väg för socialismen.
Revolutionen visade slutligen, att de arbetande bönderna, trots
deras vacklan likväl är den enda betydande kraft, som är i stånd
att gå i förbund med arbetarklassen.
Det var två linjer, som kämpade inom RSDAP under
revolutionen, bolsjevikernas linje och mensjevikernas linje. Bolsjevikerna
satte kurs på att utveckla revolutionen, störta tsarismen medelst
väpnat uppror, de satte kurs på arbetarklassens hegemoni,
kadettbourgeoisins isolering, förbund med bönderna, på att bilda en
provisorisk revolutionär regering av representanter för arbetarna och
bönderna, att föra revolutionen till ett segerrikt slut.
Mensjevikerna satte däremot kurs på att stäcka revolutionen. I stället för att
störta tsarismen medelst ett uppror, föreslog de att reformera
och ”förbättra” den, i stället för proletariatets hegemoni föreslog
de den liberala bourgeoisins hegemoni, i stället för förbund med
bönderna — förbund med kadettbourgeoisin, i stället för en
provisorisk revolutionär regering — Riksduman som centrum för
landets ”revolutionära krafter”.
Så gled mensjevikerna ned i kompromissandets träsk, blev de
som förde in det borgerliga inflytandet i arbetarklassen, blev i
själva verket bourgeoisins agenter inom arbetarklassen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
