Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Mensjevikerna och bolsjevikerna under den stolypinska reaktionens period. Bolsjevikerna formerar sig i ett självständigt marxistiskt parti. (1908—1912) - 1. Stolypinreaktionen. Upplösningen bland de intellektuellas oppositionsskikt. Förfallstendenser. En del av de intellektuella i partiet övergår till marxismens fiendeläger. Försöken att revidera marxismens teori. Lenins avräkning med revisionisterna i sin bok ”Materialism och empiriokriticism” samt försvaret av det marxistiska partiets teoretiska grundvalar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tro på "lille far tsaren" allt mera försvann. Den tillgrep därför
en stor manöver, umgicks med tanken på att skapa sig ett starkt
stöd på landsbygden i form av en talrik klass av lantbourgeoisi
— kulakerna.
Den 9 november 1906 utfärdade Stolypin en ny jordlag om
böndernas avskiljande från byalaget till självägande jordbrukare.
Enligt den stolypinska jordlagen förintades byalagsjordbruket. Man
föreslog varje bonde att ta sin jordandel i enskild ägo och avskilja
sig från byalaget. Bonden kunde sälja sin jordlott, vilket han
tidigare inte haft rätt till. Bykommunen var skyldig att tilldela de
bönder, som utträdde ur byalaget, jord på ett ställe (chutor —
självägande jordbruk; otrub — avskiftad jord).
De rika bönderna — kulakerna — fick härvid möjlighet att till
billigt pris köpa upp jord av de mindre bemedlade bönderna.
Under loppet av några år efter denna lags utfärdande hade över en
miljon mindre bemedlade bönder fullständigt berövats sin jord och
ruinerats. Allt eftersom de mindre bemedlade bönderna berövades
sin jord, växte antalet självägande jordbruk och avskiftade
jordområden, som ägdes av kulaker. Ibland var dessa riktiga lantgods,
där man i stort omfång använde sig av lönarbete — lantarbetare.
Regeringen tvingade bönderna att tilldela de utskiftade
kulakerna byalagets bästa jord.
Om godsägarna hade roffat åt sig bondejord vid böndernas
"befrielse", så började nu kulakerna roffa åt sig byalagsjord, i det de
erhöll de bästa jordstyckena och till billigt pris köpte upp
fattigböndernas jordandelar.
Tsarregeringen beviljade kulakerna betydande lån för inköp av
jord och för att inrätta sig på de avskiftade gårdarna. Stolypin
ville av kulakerna göra små godsägare, det tsaristiska
självhärskardömets trogna försvarare.
Under nio år (från 1906 till 1915) utskiftades från byalagen
inalles över två miljoner gårdsägare.
Stolypinpolitiken försämrade ytterligare de jordfattiga
böndernas och fattigböndernas ställning. Böndernas differentiering öka-
125
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
