Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Mensjevikerna och bolsjevikerna under den stolypinska reaktionens period. Bolsjevikerna formerar sig i ett självständigt marxistiskt parti. (1908—1912) - 3. Bolsjevikerna och mensjevikerna under Stolypinreaktionens år. Bolsjevikernas kamp mot likvidatorerna och otsovisterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stolypinska regimen och anpassa sig till den. Därför kallades
lik-vidatorerna också "det stolypinska arbetarpartiet".
Samtidigt med kampen mot revolutionens öppna motståndare,
likvidatorerna, vilka leddes av Dan, Axelrod och Potresov med
bistånd av Martov, Trotskij och andra mensjeviker, förde
bolsjevikerna också en oförsonlig kamp mot de förstuckna likvidatorerna,
mot otsovisterna, som maskerade sin opportunism med
"vänster-fraser. Otsovister kallades en del f. d. bolsjeviker, vilka krävde att
de arbetardeputerade skulle återkallas från Riksduman och att
överhuvud taget allt arbete i de legala organisationerna skulle
inställas.
År 1908 krävde en del bolsjeviker att de socialdemokratiska
deputerade i Riksduman skulle återkallas (på ryska: otosvat).
Härifrån härleder sig benämningen "otsovister". Otsovisterna
bildade en egen särskild grupp (Bogdanov, Lunatjarskij, Alexinskij,
Pokrovskij, Bubnov o. a.), som började kämpa mot Lenin och den
leninska linjen. Otsovisterna vägrade bestämt att arbeta inom
arbetarnas fackföreningar och andra legala föreningar. Härmed
tillfogade de arbetarnas sak stor skada. Otsovisterna försökte
lösrycka partiet från arbetarklassen och beröva det förbindelserna
med de partilösa massorna, de ville innesluta sig i en illegal
organisation och utsatte samtidigt denna för fara, då de berövade den
möjligheten att använda legala betäckningar. Otsovisterna förstod
inte att bolsjevikerna i och genom Riksduman kunde utöva
inflytande på bönderna, kunde avslöja tsarregeringens politik och
ka-detternas politik, vilka bemödade sig att genom bedrägliga
manövrer dra bönderna med sig. Otsovisterna stod i vägen, då det
gällde att dra samman krafterna till det nya revolutionära
uppsvinget. Därför var otsovisterna "upp- och nedvända likvidatorer"
— de försökte omintetgöra möjligheten av att utnyttja legala
organisationer och avstod i verkligheten från proletariatets ledning
över de breda partilösa massorna, avstod från det revolutionära
arbetet.
År 1909 inkallades en konferens av den bolsjevikiska tidningen
"Proletarijs" utvidgade redaktion för att behandla frågan om
171
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
