Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Bolsjevikernas parti under arbetarrörelsens uppgångsår före det första imperialistiska kriget. (1912—1914) - 3. Bolsjevikernas seger i de legala organisationerna. Den revolutionära rörelsens fortsatta tillväxt. Inför det imperialistiska kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
men och den nationella frågan" samt Lenins artiklar "Om
nationernas självbestämmanderätt" och "Kritiska anteckningar i den
nationella frågan".
Det är inte att undra på, att augustiblocket efter sådana
nederlag för mensjevismen började knaka i alla fogar. Sammansatt av
brokiga element som det var, kunde det inte hålla stånd mot
bol-sjevikernas anstorm och började falla sönder. Ehuru
augustiblocket bildats till kamp mot bolsjevikerna, föll det snart sönder under
bolsjevikernas slag. Först utträdde medlemmarna av gruppen
Vperjod, (Bogdanov, Lunatjarskij o. a.) ur blocket, sedan letterna
och så gick de övriga var åt sitt håll.
Då likvidatorerna lidit nederlag i kampen mot bolsjevikerna,
vände de sig till II Internationalen för att få hjälp. II
Internatio-nalen kom dem till bistånd. Under formen av "försoning" mellan
bolsjevikerna och likvidatorerna, under formen av att upprätta
"fred i partiet" krävde II Internationalen att bolsjevikerna skulle
inställa kritiken mot likvidatorernas kompromisspolitik. Men
bolsjevikerna var oförsonliga: de vägrade att underkasta sig den
opportunistiska II Internationalens beslut och gick inte med på
några som helst eftergifter.
Bolsjevikernas seger i de legala organisationerna var ej och
kunde ej vara en tillfällighet. Att den inte var en tillfällighet
berodde inte endast på att bolsjevikerna hade en riktig marxistisk
teori, ett klart program och ett i strider stålsatt revolutionärt
proletärt parti. Att den inte var en tillfällighet berodde också på
att bolsjevikernas seger återspeglade det revolutionära
uppsvingets tillväxt.
Arbetarnas revolutionära rörelse tog allt större omfång,
omfattade nya städer och distrikt. I början av 1914 avtog ej arbetarnas
strejker, utan började tvärtom flamma upp med ny styrka.
Strejkerna blev allt mera hårdnackade, omfattade ett allt större antal
arbetare. Den 9 januari strejkade 250.000 arbetare, varav 140.000
i Petersburg. Den 1 maj strejkade över en halv miljon — av dem
över 250.000 i Petersburg. Under strejkerna uppvisade arbetarna
en utomordentlig ståndaktighet. I Obuchovfabriken i Petersburg
199
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
