Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Bolsjevikernas parti under det imperialistiska krigets period. Den andra revolutionen i Ryssland. (1914—mars 1917) - 1. Det imperialistiska krigets utbrott och orsaker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJÄTTE KAPITLET
Bolsjevikernas parti under det
imperialistiska krigets period. Den andra revolutionen
i Ryssland.
(1914—mars 1917)
1. DET IMPERIALISTISKA KRIGETS UTBROTT OCH
ORSAKER.
Den 14 (27 n. st.) juli 1914 påbjöd tsarregeringen allmän
mobilisering. Den 19 juli (1 augusti) förklarade Tyskland krig mot
Ryssland.
Ryssland inträdde i kriget.
Redan långt före krigets utbrott hade Lenin och bolsjevikerna
förutsett dess oundviklighet. På socialisternas internationella
kongresser hade Lenin uppträtt med egna förslag, som var inriktade
på att fastställa en revolutionär linje för socialisternas
uppträdande i händelse av ett krigsutbrott.
Lenin påvisade att kriget är kapitalismens ofrånkomliga
följeslagare. Rov av främmande områden, erövring och utplundring
av kolonier, tillägnande av nya marknader har mer än en gång
tjänat som anledning till kapitalistiska staters erövringskrig. För
de kapitalistiska länderna är kriget ett lika naturligt och
rättmätigt tillstånd som utsugningen av arbetarklassen.
Särskilt blev krigen oundvikliga, då kapitalismen i slutet av
1800- och början av 1900-talet slutgiltigt växte över i sitt högsta
och sista utvecklingsstadium: imperialismen. Under imperialismen
har de mäktiga kapitalist- och banksammanslutningarna (monopo-
202
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
